NEW YORK. Som väntat blir det ingen Award-gala i Las Vegas i sommar. Synd för Tyskland. De hade förmodligen fått fira sin första Hart Trophy i historien…
NEW YORK. Tänk att man i mitten av januari nån gång satt i The Rock i New Jersey och gäspade åt vad man tyckte var seg jäkla serielunkstristess. Idag skulle jag ge nästan vad som helst för att få uppleva en sådan kväll igen.
NEW YORK. Som Lönta Lindquist skrev i sin lista här hos HockeyNews.se under lördagen. ”För att ta sig igenom tuffa tider behövs andningspauser. Man behöver skratta eller bli distraherad”. Så i dag tänkte jag påminna om Sean Avery – det mest underhållande arslet i NHL-historien.
NEW YORK. För mig var det avgjort långt innan den oerhörda showen på Garden i torsdags. Men med sina fem gloriösa mål bevisade Mika Zibanejad en gång för alla att han är bäste svensk i NHL den här säsongen.
NASHVILLE. I fredags var det på dagen tio år sedan Sidney Crosby snärtade in The Golden Goal i OS-finalen i Vancouver – och välte ett helt land. Det är det största mål jag haft ynnesten att få avnjuta live.
NEW YORK. I morgon får NHL:s general managers se till att hålla tungan rätt i mun. Annars kanske de plötsligt svarar ”ja” när någon erbjuder dem en Matt Duchene och det är inte med den sortens överreklamerade namn man lägger Stanley Cup-pussel. Det är med perfekta komplement som Michal Kempny.
DENVER. ”Get out of Denver”, heter en av få minnesvärda låtar som skrivits om Mile High City. Men jag tror tvärtom att vi kan komma att behöva åka TILL den här syrefattiga metropolen vid Klippiga Bergens fot i vår – på frekvent basis. För första gången sedan Peter Forsbergs storhetstid är Avalanche en sann Stanley Cup-contender.
NEW YORK. – Är det du, Daniel, eller är det din bror? En gång sa jag faktiskt så när jag mötte den ene av bröderna Sedin och det skulle dessvärre kunna hända igen, för pinsamt nog är jag en av lallarna som aldrig lärt mig skilja tvillingarna åt. Det hindrar inte att det kommer värma hjärtat att se dessa eviga hjältar få sina tröjor hissade i taket i Vancouver i veckan.
NEW YORK. Att gå till jobbet när han regerade här i New York kändes ibland som att tvingas avlägga besök hos Katla – den onda draken i Bröderna Lejonhjärtas Nangijala. Men redan då var John Tortorella en lysande coach och idag är han bäst i hela NHL.
ST. LOUIS. Rockjournalister är beskedliga som pojkscouter i jämförelse med kanadensiska hockeyskribenter. Det är en lärdom av många i en radda snapshots från NHL:s kulisser i dagens spalt.
NEW YORK. Första gången vi möttes, i Atlanta hösten 2007, muttrade han bara truligt och blygt. Då hade jag aldrig kunnat föreställa mig att jag 13 år senare skulle jubla åt vetskapen att jag får fortsätta bevaka favoriten Nicklas Bäckström i minst fem NHL-säsonger till. Men det är precis vad jag gör.
NEW YORK. Vi befinner oss plötsligt i mitten av januari och just ja: Det var alltid den här tiden på året Henrik Zetterbergs handleder började ömma… I likhet med de flesta andra NHL-spelare var hans intresse för att delta i All Star-jippot milt uttryckt begränsat. Förståeligt – men lite synd. De allra minsta fansen är ju desto mer förtjusta och dem gör man bäst i att ta på allvar.
OKLAHOMA CITY. Henrik Lundqvist får lyfta Stanley Cup-bucklan, hockeyn föräras äntligen en värdig internationell turnering och Florida Panthers flyttas till New Orleans. Det är några av de mer eller mindre verklighetsförankrade punkterna på min önskelista inför det nya decennium som tar vid om ett par dygn.
UNIONDALE/NEW YORK. En och annan undrar säkert: Finns det några NHL-coacher kvar som inte fått, eller borde få, sparken? Jodå – och några av dem är faktiskt riktigt bra, hävdar jag i en snabbgranskning av båsbossarna i dagens lilla spalt.
NEW YORK. Coach-bytet i New Jersey var oundvikligt – men räcker knappast för att rädda den här säsongen. Väldigt synd i så fall. Att sitta i The Rock i Newark när Devils är på dekis hör till de mindre inspirerande upplevelserna här i världen.
NEW YORK. Som det stod i spelargången i gamla The Joe i Detroit: ”To whom much is given, much is expected”. Kort sagt: Den som har lyckan att tjäna sitt välgräddade levebröd i NHL får leva med höga krav. Men ingen ska behöva utstå mobbing och kränkningar. Därför är det alldeles utmärkt med det räfst- och rättarting som nu planterar en helt ny kultur i coach-leden i världens bästa liga.
WASHINGTON. Det skulle vara otroligt trist att inte längre ha den trevligaste, roligaste och charmigaste unga svensken i New York. Men likafullt: Nu hoppas jag Lias Andersson blir trejdad och hamnar i ett lag anfört av en coach som tror på honom. Han skulle kunna få samma lyft som Elias Lindholm i Calgary och André Burakovsky i Colorado.
NEW YORK. På något sätt blöder hjärtat alltid för Detroit. Förr led jag för att Red Wings var enda ljusglimten i en utarmad, förslummad och livsfarlig stad. Nu är det tvärtom. Staden har börjat blomstra – men Red Wings suger så brutalt att det skär i oss som var med när de regerade världen.
NEW YORK. Han fick oss att dra efter andan redan som purfärsk rookie för ett år sedan. Men det är det Elias Pettersson gör den här hösten som är det verkligt sensationella – och i det närmaste garanterar att han kommer bli en av de allra största svenskarna i NHL-historien.
NEW YORK. Den som till äventyrs får för sig att på amerikanskt tailgating-vis tända en grill i vimlet utanför Madison Square Garden lär bli gripen och förd till polisstationen på 35:e gatan. Men det går att ha roligt, och värma upp på rätt sätt, inför New York Rangers hemmamatcher ändå.
