HOCKEYSPIONEN: Så gick det för Skellefteå AIK NIU-intag 2020
Hösten 2020 fick 13 spelare plats på Skellefteå AIK hockeygymnasium. Sex år senare spelar några i NHL och SHL, andra i Hockeyettan och division 2.
Några har slutat.
Jag har gått tillbaka till antagningslistan för att se vad som hände sedan. När antagningsbeskedet kommer är det ett stort ögonblick för många familjer. Spelaren har kanske längtat i flera år, varit på besök och föreställt sig hur vardagen ska bli.
Att få kombinera skolan med en seriös hockeysatsning kan vara en fantastisk möjlighet. Samtidigt är det lätt att lägga mer i beskedet än vad det faktiskt säger.
Du har fått en plats och en möjlighet att utvecklas.
Men vägen till seniorhockeyn återstår, och ingen vet säkert var den kommer att sluta.
Därför har jag följt de 13 spelarna på Skellefteå AIK antagningslista inför hösten 2020.
Inte bara namnen som nådde de största ligorna.
Alla.
Så gick det för spelarna
Klubbtillhörighet och status är kontrollerade mot Elite Prospects den 2 november 2026.
Alexander Hellnemo: Målvakten spelar i Herlev Eagles i den danska högstaligan säsongen 2026/27. Hockeyresan efter junioråren har alltså tagit honom vidare till seniorhockey utanför Sverige.
Elias Salomonsson: Backen är listad i Winnipeg Jets i NHL och har även spelat för Manitoba Moose i AHL under säsongen. Han draftades av Winnipeg som nummer 55 år 2022 och har nått den högsta ligan av spelarna i intaget.
Frans Haara: Finns kvar i Skellefteå AIK och har tagit klivet från juniorverksamheten till klubbens SHL-lag. Han är registrerad för spel i Skellefteå säsongen 2026/27.
Tim Barkemo: Spelar i Timrå IK i SHL. Vägen dit har gått via BIK Karlskoga i Hockeyallsvenskan, där han utvecklades vidare innan han tog nästa steg.
Oscar Wahlberg: Efter junioråren i Skellefteå och Timrå spelade han i Kovlands IshF i division 2, som är hans senaste registrerade klubb innan han lade av med hockeyn.
Elias Ek: Fortsätter sin seniorkarriär i Sollentuna HC i Hockeyettan. Han är registrerad i klubben för säsongen 2026/27.
Philip Törmä: Spelar i SK Lejon i division 2. Efter junioråren spelade han två säsonger i Hockeyettan med Clemensnäs innan han gick vidare till Lejon.
Lukas Vesterlund: Spelar i Almtuna IS i Hockeyallsvenskan säsongen 2026/27 och har fortsatt sin hockeyresa på svensk seniorhockeys näst högsta nivå.
Ulrik Sunde Bakken: Har slutat spela enligt Elite Prospects, där han står som ”Retired”. Hans senaste registrerade säsong är 2021/22 i Skellefteås juniorverksamhet.
Leo Bergström: Spelar i Piteå HC i Hockeyettan. På vägen dit har han även hunnit med nordamerikansk juniorhockey i NAHL med Lone Star Brahmas.
Hugo Mikaelsson: Spelar seniorhockey i SK Lejon i division 2. Efter tiden i Skellefteås juniorverksamhet gick vägen vidare genom Clemensnäs juniorlag innan han tog steget till Lejon.
Marcus Granlund Hugosson: Har slutat spela. Hans senaste listade tillhörighet är Skellefteå AIK J20 säsongen 2022/23.
Sebastian Kjellén: Spelar i Västerviks IK i Hockeyettan säsongen 2026/27. Han anslöt från Forshaga förra säsongen och fortsätter sin seniorkarriär på den nivån.
Alla stod på samma lista
En i NHL.
Två i SHL.
En i Hockeyallsvenskan och en i den danska högstaligan.
Tre i Hockeyettan och två i division 2.
Tre har slutat spela.
Det är stor skillnad mellan de hockeyliv som spelarna har i dag. Ändå stod alla på samma antagningslista för sex år sedan. Det är den bilden jag tycker att vi behöver prata mer om.
När en spelare når NHL hör vi gärna om hans juniorår och vilket hockeygymnasium han gick på. Men de andra som kom in samtidigt tillhör också berättelsen. Om vi bara följer den som når längst blir det lätt att dra för stora slutsatser om vägen dit.
När vi följer hela gruppen ser vi hur olika fortsättningen faktiskt kan bli. Det betyder inte att den här kullen är ett facit för svensk NIU-hockey.
Det är ett intag från en förening.
Vi har heller inte kartlagt varför spelare har slutat eller om alla fullföljde utbildningen i Skellefteå. Men genomgången visar att ett antagningsbesked vid 15–16 års ålder inte kan tala om var du kommer att spela sex år senare.
Hockeygymnasiet kan vara värdefullt ändå
Jag tycker att hockeygymnasium kan vara en fantastisk möjlighet. Att få träna mycket, gå i skolan och dela vardagen med andra som älskar hockey kan ge väldigt mycket. Och det värdet försvinner inte för att nästa klubbadress blir i division 2.
Den som slutar spela behöver inte heller se tillbaka på åren som bortkastade. Utbildningen, vänskapen och erfarenheterna kan finnas kvar långt efter den sista matchen. Därför tycker jag att vi ska vara försiktiga med att dela upp spelarnas resor i lyckade och misslyckade.
En ligatillhörighet berättar var någon spelar. Den berättar inte allt om vad personen har fått med sig. Samtidigt behöver vi vara ärliga mot spelarna och familjerna. En plats på hockeygymnasium innebär ingen garanti för att kunna leva på hockeyn.
Mycket återstår efter beskedet
Alla i den här gruppen antogs till samma verksamhet. Det betyder inte att de fick identiska förutsättningar eller samma roller längs vägen. Men deras olika fortsättningar visar hur mycket som fortfarande är öppet när gymnasieåren börjar.
Någon når NHL.
Någon tar sig till SHL via Hockeyallsvenskan.
Andra fortsätter i Hockeyettan eller division 2.
Några lämnar sporten.
Och för dem som fortfarande spelar kan mycket hända ännu.
En NIU-plats får gärna vara något att fira. Men vi vuxna behöver hjälpa unga spelare att se beskedet för vad det är: en möjlighet att fortsätta utvecklas, utan löften om var resan ska sluta. Du blir inte färdig hockeyspelare den dagen du kommer in på NIU.
Och du är inte färdig med din hockeydröm den dagen du får ett nej.
