I samarbete med
18-åringens oväntade succé: "Pirrade lite"

Sid Boije hade bara spelat en enda match i A-laget.
Men mot Djurgården i final tre fick han chansen, briljerade och bidrog till vändningen.
– Det var lite oväntat men det var bara att ta chansen, säger han till Hockeynews.
Christoffer Björk var inte med.
Daniel Muzito Bagenda tacklades och fick bryta.
In kom Sid Boije, 18 – och gjorde sin blott andra match i seniorsammanhang för AIK.
På den viktiga centerpositionen – inför 8 094 i final tre mot Djurgården, där seger var ett måste.
– Det var lite oväntat men det var bara att ta chansen och åka mycket skridskor och komma igång. Det gick bra, säger han efter segermatchen som nu ger AIK en viktig reducering, 1–2 i matcher.
Boije spelade en avgörande roll, inte bara genom att fylla en centerplats utan även genom att driva spelet och skapa anfall för AIK. Han skulle även jobba fram pucken till det avgörande målet i förlängningen, där Lukas Zetterberg skickade in pucken till Oscar Nord som avgjorde.
Det var de tre som sattes ihop när Muzito Bagenda klev av – och Sid Boije, född 2007, tog chansen.
– Jag försökte bara få en klubba på pucken. Det var Nord och Zäta som gjorde jobbet där, säger 18-åringen.
– De gör det enkelt för mig. Det var bara att försöka ligga rätt och underlätta för dem. Det gick bra, fortsätter han.
Han fick efteråt fira med klacken och han hyllades även i omklädningsrummet där Victor Brattström skickade vidare det interna priset som matchens bästa spelare – en hatt och ett par solglasögon, vilket även kräver ett litet tal inför lagkamraterna.
– Det var schysst av Bratten att ge iväg hatten. Men det fanns flera som kunde fått den förutom mig. Det var en jävla laginsats, säger han.
– Man darrade lite på orden där men det gick väl helt okej i alla fall, säger han om talet.
Boije hyllas även av Lukas Zetterberg efteråt.
– Otroligt skicklig spelare. Nu har jag sett honom ganska lite men jag tycker han är en otroligt skicklig spelare. Han gör ett otroligt bra inhopp. Han är väl 07:a va? Ja, tio år yngre än mig alltså, haha… Ja, otroligt häftigt så det var kul att han tog för sig.
Var det så att du till och med blev överraskad av honom?
– Som sagt, jag har inte haft så bra koll på honom innan. Men nej, jätteduktig spelare.
Boije visade upp fart, spelskicklighet och spelsinne och gav även laget energi – och hemmafansen hakade på när de såg killen med galler flyga fram mot Djurgården.
– Det var ett jäkla tryck. När man bara sitter på bänken och tar in det, det är sjukt coolt.
– Det pirrade lite i benen, men jag försökte åka mycket skridskor och då släppte det lite.
Det hade du kanske inte väntat dig i morse?
– Nej, jag har bara varit med ett tag och tränat. Det är bara att vara med ifall man får chansen och i dag kom den, säger han.
Boije, uppvuxen i Huvudsta i Solna, med Solna SK som moderklubb, är uppvuxen i AIK-trakterna. Men i AIK har han bara spelat sedan U16-nivån. Och egentligen inte varit AIK:are i någon större utsträckning.
– Jag har väl inte hejat på något lag speciellt. Men när man får spela inför de här supportrarna, det betyder väldigt mycket. AIK-hjärtat bara växer och växer.
Skriven av
Andreas har arbetat som sportjournalist sedan 2006, främst som hockeyreporter på Länstidningen i Södertälje men har även varit på Gefle Dagblad/Arbetarbladet, TT och Hockeypuls.se, för vilka han bevakade hockey-VM i Danmark 2018.
Han har även bevakat NHL och JVM i Buffalo samt kommenterat SHL, Hockeyallsvenskan och SDHL för TV4.
Drivet ligger i att berätta nyheter eller skriva nördiga reportage, personliga berättelser eller om stora hockeyfrågor som rör ekonomi, elitlicens, seriesystem och tv-avtal.
Största hockeyminne: ”Arto Blomstens 5–2 i tom kasse i VM-finalen 1992. Jag var 6 år och blev helt fast i hockeyn. Sen finns det många stora ögonblick – OS 2006 var otroligt häftigt, men också att få uppleva VM-guldet 2018 på så nära håll, samt favoritlaget St Louis Blues Stanley cup 2019"
