Wikegårds utvärdering – så bra har DIF varit

Niklas Wikegård var liksom Djurgården tillbaka på Hovet under måndagen efter en ledig och stärkande helg.

Grundseriens 52 omgångar är över. Djurgården har varit bäst. Så här långt.

Men än så länge har Djurgården bara nått fram till ”basecamp”, enligt Wikegård.

– Så är det väl för alla lag, tror jag. Sedan kanske man har tagit sig upp till basecamp på olika sätt med många olika sherpas eller vad det kallas, haha, säger Djurgårdens sportsligt ansvarige och garvar till.

Innan han fortsätter:

– Så är det för oss och så är det för de andra nio lagen som också har gått till slutspel. En väg som har sett ut ungefär som vi trodde från början. Många nya spelare som samlas i maj månad. Man visste inte riktigt hur det skulle te sig för de unga spelarna. En spridning mellan 41 ner till 17 år. Vi har haft våra upp- och nedgångar.

Wikegård nöjd med grundserien

Ändå märks det att Niklas Wikegård lägger grundserien till handlingarna med en go känsla.

– Vi låg stabilt femma, sexa långa perioder. Trea, fyra långa perioder och på slutet har vi klättrat upp och vunnit serien. Jag tycker att laget med ledarna har hållit i det i de här 52 omgångarna. Det är inte lätt för det är veckor som är jobbigare. Precis som alla andra lag, det är skador och sjukdomar, det är landslag och JVM och allt sånt där. Det gäller att ha en hög lägstanivå varje dag och det tycker jag att den här gruppen har haft faktiskt.

Har du känt att det har varit motigt eller att det funnits svackor?

– Nej, inte riktigt faktiskt. Vi har bara förlorat sju matcher på hela säsongen tror jag, där vi inte har tagit poäng, i sju av 52 matcher, och då tror jag man kan säga att vi har varit ganska jämna.

Wikegård och tränarstaben med Robert Kimby, Patrik Andersson, Michael Holmqvist och målvaktstränaren Michael Andreasson har delat in grundserien i fyra fjärdedelar bestående av fyra gånger 13 matcher.

– Poängmässigt tror jag att vi har haft ganska lika i de olika fjärdedelarna. Sedan har vi spelat mindre bra i perioder utifrån hur vi vill spela, och vi har spelat bättre, men det finns också perioder att nu sitter det igen, nu jobbar vi med grunderna. Där tycker jag att Kimby, Patrik, ”Honken” och ”Micce” och även Jacob (Josefson) som är här väldigt mycket, har orkat backa tillbaka till basics hela tiden. Det är det som totalt sett med jättemånga andra duktiga lag i allsvenskan så kanske vi har varit lite jämnare än några andra lag så här långt på säsongen.

DIF i år bättre än Brynäs ifjol

Faktum är att Djurgården den här säsongen samlade in 116 poäng att jämföra med förra säsongens serieetta Brynäs som stannade på 112.

– Ja, och framför allt tror jag att vi har gått framåt som lag. VI har tagit steg och som grupp varit där hela tiden och orkat knacka på dörren. Det ska den här gruppen… fram till basecamp har de gjort det jävligt bra. Så är det.

Ni är vid basecamp – då ska ni bestiga ett berg nu i slutspelet?

– Så är det för alla, att attackera mot nånting bättre. Och där får man ta ett steg i taget. Vi tänker inte längre än dagens träning. Morgondagens träning. Förbereda oss bra inför söndagen, vilka vi nu ska möta.

– Nu är det slutspel. Nu är det en annan typ. Nu spelar inte resultaten nån roll siffermässigt. Nu gäller det bara att vinna.

Han betonar ordet vinna som om han kramade om sin käresta.

Hyllningen till Thoresen

Och Djurgården har vunnit mycket på vägen fram. Inte minst tack vare åldermannen Patrick Thoresen.

41 år. 41 poäng (14 mål, 27 assist) på 48 matcher.

Ett utropstecken!?

– Thoresen är ju en överraskning… hehe. Vi vet att han har hållit den här nivån nu 20 år på raken oavsett serie. Sedan om det har varit Ryssland, Schweiz, Norge eller Sverige så har det sett likadant ut hela tiden. Han är väldigt väldigt gedigen hockeyspelare som har det som alla spelare har som går så långt. Han har en extrem passion för spelet. Han är en hockeyspelare, ingenting annat, säger Wikegård och betonar ordet hockeyspelare så att det ska få plats ett lexikons alla betydelser av ordet.

Sedan fortsätter Wikegård:

– Överraskningar för mig är svårt att säga. Hugo Hävelid är ingen överraskning utan han har tagit de steg som Djurgården har hoppats. Hampus Larssons första 15 matcher var wow. Han har fått spela väldigt mycket. Vi har använt 20 forwards i år varav sju eller åtta juniorer. Det tror jag att folk nästan glömmer. Eric Nilson, Wilson Björck, Viggo Björck och Stockselius har klarat sig väldigt bra när de har fått lira. Det har varit överraskande att de som har kommit upp har gjort att vi inte har tappat i slagstyrka. Bredden i Djurgården, då är det fyra fem till som står och knackar på dörren här och vill vara med.

Och det går inte att låta bli att nämna ett par nyckelspelare till.

– Sedan kan man inte låta bli att (nämna) Victor Eklund. Han var med och nosade ifjol och där finns förväntningar både från oss och honom själv och han får spela JVM. Det är inte så att det har varit en spikrak linje för Victor, men han har hållit en väldigt hög lägstanivå och det tycker jag är bra. I många matcher har han varit väldigt avgörande med sin energi.

Wikegård:

– Att Anton Frondell, trots sina småskador har kommit in och varit den här framtida generationsspelaren som han kan vara och sakta men säkert blommar ut och är på den nivån han är nu tycker jag också är spännande. Men det är inga överraskningar. Så ser det ut varje år med de här killarna som kommer fram oavsett om det är Djurgården eller andra klubbar.

Wikegård låter ytterligare två namn till sticka ut:

– Dick Axelsson kom in och höll extremt hög nivå i ett antal veckor innan han fick problem med lite skador. Han har smällt in 17 mål på 30 matcher eller nåt sånt och det är otroligt bra gjort.

– Rensfeldt har varit jättebra i vår fjärde(kedja) och tagit rollen kväll efter kväll efter kväll och dödat utvisningar, spelat bra PK. Det är så man bygger ett lag antar jag. Vi har spelare i alla roller.