Två målvakter som klev fram – men med olika förutsättningar.
Strauss Mann har fått ett större ansvar i Skellefteå sedan Linus Söderström blivit skadad. Amerikanen, som värvades sent förra säsongen, fick snabbt ett stort genomslag och noterades för ett GAA på 1,93. Insatserna bidrog till att han nominerades till Årets målvakt och blev en viktig del av Skellefteås guldlag.
På torsdagen visade Mann återigen varför han är en viktig pjäs för laget. Han räddade 21 av 22 skott i Vida Arena och var en av de främsta anledningarna till att Skellefteå kunde lämna Växjö med segern. Med Söderström på skadelistan blir Manns betydelse knappast mindre.
På andra sidan stod Adam Åhman, som gör sin sjätte säsong i Växjö Lakers. Efter en fjolårssäsong där han etablerade sig som en av SHL främsta målvakter har han haft det tyngre i höst. Växjö har därför i större utsträckning fått förlita sig på Ludvig Persson.
Mot Skellefteå var Åhman tillbaka mellan stolparna och svarade för en viktig insats. Han räddade 29 av 31 skott och höll Lakers kvar i matchen. Även om målvakterna hade olika förutsättningar var deras betydelse tydlig: båda stod för insatser som höll sina lag kvar i matchen, men Manns räddningar fick störst betydelse för slutresultatet.
Svagt powerplay – för båda lagen
Växjö Lakers har länge haft ett effektivt powerplay, inte minst med Lucas Elvenes i toppform. Mot Skellefteå fick laget däremot inte spelet att stämma. Tre möjligheter i numerärt överläge gav ingen utdelning, och hemmalaget lyckades inte omsätta sina chanser till det mål som hade kunnat förändra matchbilden.
Skellefteås boxplay förtjänar samtidigt beröm. Gästerna försvarade sig väl och lyckades dessutom skapa egna målchanser i numerärt underläge. Det gjorde Växjös powerplay till mer än bara ett missat tillfälle att göra mål – det blev också en situation där laget behövde vara vaksamt bakåt.
Även Skellefteå har spets i sitt powerplay, med offensivt skickliga spelare som Oscar Lindberg, Mikkel Aagaard och Rickard Hugg. Gästerna skapade flera chanser, men fick inte heller någon utdelning. I stället stod Adam Åhman i vägen och höll Växjö kvar i matchen.
För båda lagen blev det alltså en kväll där de offensiva special teams-enheterna inte levererade som förväntat. För Växjö finns det särskild anledning att fundera över hur laget ska få bättre betalt i numerärt överläge. När spelet i fem mot fem inte ger tillräcklig utdelning blir powerplay en ännu viktigare möjlighet att förändra en match.
Här brister Växjös försvarsspel
32 insläppta mål på nio matcher är en oroande siffra för Växjö Lakers. Det handlar inte bara om enstaka misstag, utan om ett försvarsspel som behöver bli mer stabilt. Problemen i egen zon är särskilt tydliga: pucktapp från forwards, bristande kommunikation mellan forwards och backar samt svårigheter att rensa undan returer har bidragit till att motståndarna kan få nya möjligheter.
När kommunikationen brister riskerar spelarna att hamna fel i sina positioner. Pucktapp kan samtidigt tvinga laget att snabbt ställa om från anfall till försvar, medan returer som inte rensas undan förlänger motståndarnas anfall. Var för sig kan sådana situationer verka små, men tillsammans kan de skapa en betydligt större belastning på både backar och målvakter.
Det är också här som Växjös defensiva trend blir särskilt bekymmersam. Målvakterna kan rädda laget i enskilda situationer, men de kan inte ensamma kompensera för återkommande problem framför det egna målet. Åhmans insats mot Skellefteå var ett positivt besked, men de 29 räddningarna förändrar inte behovet av ett mer pålitligt försvarsspel.
För Växjö handlar nästa steg därför inte bara om att få bättre utdelning framåt. Laget behöver också minska misstagen i egen zon och bli bättre på att avsluta motståndarnas anfall. Med 32 insläppta mål på nio matcher är det en utveckling som blir allt svårare att skjuta framför sig.