Efter många år på andra sidan Atlanten är Marcus Johansson tillbaka i Färjestad. Nu berättar prestigevärvningen om beslutet att återvända hem, de höga förväntningarna och den stora omställningen som väntar efter åren i Nordamerika.
– Jag bryr mig inte om poängligan, säger han.
Den här artikeln kan bara du med PLUS läsa.
Bli PLUS medlem och lås upp sajten!
Senast Marcus Johansson spelade i Färjestad var säsongen 2009/10, därefter gick flyttlasset till andra sidan Atlanten. Efter flera säsonger på högsta nivå i Nordamerika lyckades Rickard Wallin till slut få hem Johansson till Färjestad igen. En återkomst som det har spekulerats om tidigare och som många FBK-supportrar har hoppats på under flera säsonger.
Nu berättar Johansson varför tiden var mogen för att återvända till Färjestad och Karlstad just den här sommaren.
ANNONS
– Jag vet inte. Det var mycket som spelade in och det kändes rätt i magen både för mig själv och för familjen. Jag ville även komma tillbaka hit när jag känner att jag kan spela på den nivån jag vill och vara med och bidra. Det kändes som att det var bra tajming, säger han.
Hur känns det att vara tillbaka just här i Färjestad?
– Det är speciellt. Färjestad har alltid varit en speciell klubb för mig. Det känns verkligen som att komma hem. Det är en härlig känsla.
”Mycket är nytt, men det är väldigt roligt”, säger Marcus Johansson om att vara tillbaka och ha dragit igång försäsongen med Färjestad.
Förväntningarna? Ja, det är minst sagt stora från flera håll.
– Jag har alltid höga förväntningar på mig själv. De är nog högre än alla andras. Jag brukar jobba hårt och så får det sköta sig självt. Jag bryr mig inte om poängligan. Jag kommer hit för att hjälpa det här laget att vinna. Det vore fantastiskt om vi kunde uppnå det.
Stora omställningen
Under veckan spelar Färjestad säsongens första träningsmatch när Linköping står för motståndet i Mariestad. För Johansson innebär återkomsten också en omställning till svensk hockey efter alla år i Nordamerika – något han hoppas kunna använda försäsongen till att vänja sig vid.
– Det känns som att det är det nu. Träna på stor is och allt sådant där. Sedan är det ett gäng träningsmatcher innan också så man får vänja sig lite vid det. Men sen är det bara att köra. Det finns inga ursäkter.
ANNONS
Det är framför allt den större isytan och spelet som Johansson tror kommer att skilja sig från det han varit van vid i Nordamerika.
– Det blir lite andra spelsystem och ett annat spel på stor is, där man ofta får lite mer tid. Så det är ganska stora skillnader, tror jag. Sedan får vi se, jag vet inte riktigt än hur det kommer att vara.
Johansson, som senast spelade i Minnesota Wild, har under försäsongen bildat kedja med Victor Ejdsell och Jack Berglund, där den sistnämnde gått som center. Och de första intrycken av kedjekamraterna är positiva.
– Väldigt bra. Två riktigt bra spelare. Kul att se Jack där ute nu. Ung och väldigt duktig och hungrig. Han har en ljus framtid för sig så det är kul att vara där ute med honom.
Både Johansson och Ejdsell befinner sig i ett helt annat skede av sina karriärer än Berglund. Något extra ansvar för att hjälpa den unge centern i hans utveckling upplever Johansson däremot inte att han behöver ta.
– Inte någon annan roll, tror jag. Det löser han själv. Han är så pass duktig, kan spela på båda sidor av isen och tar ansvar. Sedan är det klart att när man är på isen tillsammans så hjälper och stöttar man varandra och delar med sig av tankar. Men han är så pass mogen i sitt spel att jag inte tycker att han behöver så mycket hjälp på isen.
