Nu har vi fått ett första smakprov på vad som väntar de kommande två veckorna, och en sak står redan klar: det här kommer bli otroligt tajt och jämnt. Det var så oerhört lite som skiljde lagen åt i match ett.
Efter en relativt händelsefattig och trög inledning, där lagen agerade nervigt och slarvade en del så höjdes nivå. Det råder ingen tvekan om att det är seriens två bästa lag som gör upp i den här SM-finalen. Noggrannheten och disciplinen i deras spel är på en exceptionellt hög nivå och det bjuds inte på särskilt mycket från något av lagen egentligen.
Om den första halvan var Luleås, så åt sig Brynäs in i det allt mer den andra halvan och fick allt längre anfall och hetare chanser. Brynäs hade den absolut hetaste chansen till att skjuta hem match ett när Johan Larsson var centimeter i från att peta in Oskar Lindbloms fina passning med sekunder kvar av den tredje perioden, men centern fick inte träff.
I stället förlängningsdramatik och en långkörare – där inget av lagen ville ge sig. Bägge lagen hade chanser, men båda målvakterna storspelade. Den här gången var det Matteus Ward som till slut fick ge sig och släppa Anton Rödins 2–1 puck förbi sig.
På tal om Matteus Ward, vilket monster han växt ut till i det här slutspelet – han är på väg att få sitt absolut genombrott som toppmålvakt i den här ligan och glänser i match efter match.
Jag tror nog att hela Monitor ERP Arena hade räknat in 1–1 när Jack Kopacka och Jakob Silfverberg kom fri med Matteus Ward i den andra perioden. På något sjukt sätt hann Ward över med en otrolig sidledsförflyttning och såg till att nollan var intakt. Monsterräddning minst sagt.
Förlusten till trots, är det någon som kan grusa Brynäs gulddrömmar så är det Ward. Den 23-årige Nyköpingssonen fortsatte på den inslagna vägen från semifinalen mot Frölunda och räddade alltså 41 skott i den första finalronden.
1–0 i matcher och fördel Brynäs, men med det här målvaktsspelet har Luleå alla chanser att vända den här finalserien.
SE INTERVJUN MED MATTEUS WARD:
