Svaren firma Liljander & Blomqvist vill ha

Man har i och med avslutningen av Svenska Spel Trophy på Gotland nu genomfört mer än hälften av försäsongsmatcherna. Denna försäsosong som har innehållit lite udda matchbokningar där man enbart mött två SHL-lag. Visby Roma och BIK Karlskoga har varit de andra. Innan vi drar ett streck över denna försäsong så ska HV71 ställas mot Rögle två gånger om samt IK Oskarshamn vid ett tillfälle.

Veckan på Visby innehöll en hel del positiva sekvenser i framförallt matchen mot Örebro. Men självklart även en större mängd som man kommer behöva träna på och utveckla innan serien startar upp.

Ännu mer puckinnehav 

Carl Andersson:

- Den enskilt största uttalade justeringen som firma Blomqvist/Liljander & Co har velat göra är att behålla pucken mer än vad man gjorde senaste säsongen. Man pratar om en omfattande förändring i hur man ska agera med pucken i olika situationer, sett till hur man normalt agerade säsongen 24/25. Här har man hittills i de matcherna man spelat försökt ta kliv genom att agera med mer ansvar med pucken och hjälpa varandra finna passningslösningar. Det tycker jag man har gjort.

Det viktigiaste är att fortsätta bygga ett självförtroende och en samstämmighet där alla ska bidra till att pucken stannar i HV-ägo. Man får komma ihåg att för varje minut som går där man kan skapa en målchans framåt. Det är en minut som tas bort där motståndarna inte har pucken och kan skapa målchanser.

Fastän HV71 tog stora kliv i matchen mot Örebro så kommer mycket tuffare motstånd under SHL säsongen där det inte kommer vara lika lätt att spela med pucken med högt självförtroende. Därav är detta en av punkterna som man bör trycka mer på. 

Jonas Ragnarsson:

– Trygga med puck. Det är ambitionen med GM Liljanders bygge av nya HV71. Och när ”skills” är det nya ledordet kommer HV vara ett lag som har puck betydligt mer än förra säsongen. Och det har under stundom synts i träningsmatcherna. I lördagens föreställning mot Örebro fanns det både en Carl Andersson-ambition och ett kunnande att hålla pucken inom laget med bra värderingar i passningsspelet. Med tre matcher kvar innan allvaret drar igång gäller det att kapitalisera på puckinnehavet och bli spetsigare och mer raka i anfallszonen.

Insida istället för utsida

Carl Andersson:

– I samband med Örebro-matchen på Gotland så kunde man genom det högre puckinnehavet skapa fler chanser än Örebro. Det spel som man visade upp vid samma tidpunkt förra året absolut mindre speldrivande. Men något slog mig i den här matchen. Man borde avgjort den här matchen ganska klart i spel 5 mot 5. Varför gör man inte det? Trots det högre puckinnehavet så skapar man ändå inte tillräckligt många chanser. Flera byten i den här matchen ser Örebro så gott som färdigstekta efter långa HV-anfall. Men anledningen tror jag kan vara att puckinnehavet i offensiv zon i stor majoritet skedde på utsidan om motståndaren istället för på insidan. Här är en väsentlig del i anfallsspelet att kunna ta sig till insida och hitta luckor i motståndarnas försvar för att skapa ytor. Titta på en spelare som Oskar Stål Lyrenäs. Här är en spelare som har ett bra skott, bra fart och storlek. Men han väljer nästintill aldrig att gå insida. Han saknar förmågan närkampa sig till en position innanför motståndarens position. En av flera anledningar tror jag till den uteblivna produktionen. Här dyker ett frågetecken upp för HV71:s småväxta forwards som man förlitar sig på i mångt och mycket på deras skicklighet. Det återstår att se om idén bakom storleken på dessa forwards håller.

Jonas Ragnarsson:

– Ett större puckinnehav borde generera fler målchanser. Men det är här problem kan uppstå. HV71 är de facto ligans kortaste och lättaste lag och känslan är att det kan bli svårt att vinna den så viktiga insidan och kamperna i det farliga området mellan tekningscirklarna. Risken är att det blir ett väldigt ”runt” spel i offensiv zon och att dom högkaratiga målchanserna blir lätträknade. Återstår att se om bristen på fysik och styrka kan ersättas fullt ut med fart och finess innan seriestarten. 

Sätta rollerna

Carl Andersson:

– Är Martin Johnsen en spelare för en topproll? Kan Hugo Pettersson axla en ytterkant i förstakedjan? Är Lukas Rousek en center? Ja dessa är frågor som jag själv inte vet svaret på idag. Men det är frågor som man åtminstone för nu behöver bestämma sig för om man ska satsa på eller ej. Hugo Pettersson och Martin Johnsen vänder med hem till Jönköping med en aktieutveckling likt Nvidia sedan världen krävde mer datacenters-verksamheter. Mycket stark utveckling med andra ord. Lukas Rousek vänder hem med desto fler frågetecken. Inte bara på frågan om hur hans fysiska status är eller hur hans spelstil passar in i SHL. Nu även får man ställa sig den berömda Borgy-frågan: “Är Rousek en center eller vinge”

Den tid man har kvar nu i form av dessa tre träningsmatcher måste man börja räta ut dessa angenäma och tuffa frågetecken.

Jonas Ragnarsson:

– Tretton nya spelare där alla ska hitta sin roll på isen och i omklädningsrummet. Det tar tid och pusslet kommer inte vara färdiglagt i premiären mot Örebro. Anton Blomqvist och övriga i ledarstaben har därför sedan dag ett konsekvent försökt använda samma uppställningar i backpar och kedjor. Men med drygt två veckor kvar innan det är skarpt läge finns det en del att fundera på. Duon Brännström och Stål Lyrenäs har inte fungerat alls och kemin i den tilltänkta förstalinan Pasic-Rousek-Luoto lyser med sin frånvaro. Och den stekheta ynglingen Hugo Pettersson kanske är värd en permanent plats högt upp i hierarkin.

 Powerplay

Carl Andersson: 

– Special teams är något jag ofta kan känna är något som man egentligen enbart ska börja träna de två sista veckorna innan säsongen drar igång. Om man följt HV71 har man sett hur mycket värt det är att ha ett gediget spel i 5 mot 5 jämfört med ett glödhett powerplay. Henrik Borgströms magiska kedja i spel 5 mot 4 säsongen 24/25 hjälpte föga under grundserien. Men med det sagt så vandrar vi snart ändå in i de två sista veckorna innan säsongsstart och HV71:s powerplay under Visby-veckan lämnade verkligen en bitter eftersmak. 10+ minuter i powerplay generade så gott som noll skarpt farliga målchanser framåt. Däremot bjöd man på två frilägen till Örebro varav ett som man kapitaliserade på.

Tar man kliv i spel 5 mot 5 måste man som elitklubb och spelarproffs kunna göra två saker samtidigt. Något som inte fungerat senaste åren. Då har man fått välja. Bra i 5 mot 5 eller i special teams? Aldrig båda samtidigt. Här måste man även bestämma hur man ska ställa upp formationerna. Vilken back av Borgman, Hansson, Rindell lämnas utanför exempelvis? 

Jonas Ragnarsson:

– Den ack så viktiga detalj som det lär tränas, nötas och gnuggas på mest ju närmare seriestarten kommer. Brist på kompetens i den här spelformen finns det sannerligen inte. Nu ska det ”bara” hittas rätt i uppställningarna och även här finns det svåra beslut att ta. Ska exempelvis norrmannen Martin Johnsen (handlederna!) och Hugo Pettersson (skottet!) få plats i PP på bekostnad av mer namnkunniga herrar? Och ska man ”boosta” Axel Rindell och spela honom på blå istället för Borgman alternativt Hansson?

Målvaktssidan

Carl Andersson:

– Här är det fortsatt så att Lehtinen absolut är före Dichow i min rangordning inför säsongen. Läser man folks åsikter därute så klingar varningsklockorna om Lassis storlek och svagare försäsong. Samtidigt hyllar man Dichow som var snäppet vassare på Gotland. Här får alla ta ett steg tillbaka och tålmodigt invänta en längre period matcher innan målvaktspositionen utvecklat sig. Med det sagt så behöver ledarstaben ändå hålla koll på vem som är inne i bäst stim och trend för att avgöra vem som ska stå den första matchen mot Örebro den 13 september. Målvaktspositionen är ofta en väldigt trendig position sett till att man ofta spelar den målvakt som sett bäst ut för dagen. Ofta avgörs detta på träningen dagen innan match. Men det behöver absolut finnas en tydligare plan än vad man verkade ha för Alnefelt/Dichow förra säsongen. Jag tror absolut mer på en uppsättning där en målvakt tydligt är etta (Detta skapar förtroende) samt andramålvakt (Detta som skapar en underdog-känsla i en spelare som Dichow som vill bevisa sig).

Jonas Ragnarsson:

– Målvaktsspelet i HV71 har varit ett sorgebarn under lång tid. Sedan guldet 2017 har bland annat Jonas Gunnarsson, Filip Larsson, Fredrik Pettersson Wentzel, Felix Sandström, Joni Ortio och Hugo Alnefelt passerat revy på målvaktsposten utan att lämna något bestående intryck. Nu är det Lassi Lehtinen som är uttalad etta och för att lugna neurotiska HV-supportrar vore en trygg och förtroendeingivande insats i någon av dom återstående förpostfäktningarna att föredra. Lehtinen steg ofta fram som Modos MVP och kraven är inte lägre i Jönköping.