Seriestarten har redan gett en första fingervisning om vad flera lag har att jobba med. Vissa har problem framför mål, andra saknar fysik, kreativitet eller ledarskap.
Här är fem lag som enligt Hockeynews skulle må bra av en förstärkning – och vilken typ av spelare de i så fall borde leta efter.
Lindlöven – en ”net presence”-forward
Lindlöven imponerade stort under försäsongen, men i de två inledande matcherna mot Kiruna och Boden har laget inte sett lika självklart ut.
Det största problemet har varit att omsätta målchanser i mål. En förklaring är att laget vägt lite för lätt framför motståndarkassen.
Därför skulle Lindlöven må bra av att få in en forward som tar striden framför mål. En spelare som har sitt kontor där, som är svår att flytta på och som kan skymma, styra puckar och slå in returer.
En sådan spelare skulle dessutom kunna öppna upp andra ytor offensivt, eftersom motståndarna tvingas lägga mer fokus framför eget mål.
Tingsryd – en fysisk forward
Tingsryd är kanske den största favoriten i den södra Hockeyettan. Laget gick starkt förra grundserien och har dessutom förstärkt bra inför den här säsongen.
Samtidigt finns ett tydligt problem som gått igen. Tingsryd har haft svårt att besegra topplag.
Förra säsongen hade laget inte plusstatistik mot något av lagen som gick direkt till slutspel och även den här säsongen har börjat tungt, med två raka förluster mot toppmotstånd.
I båda matcherna har samma sak stuckit ut: laget har inte klarat att stå upp tillräckligt bra fysiskt.
Mot Troja var Tingsryd skickligare, snabbare och hade ett bättre passningsspel, men föll ändå. Trojas stora segervapen var just fysiken. De smällde på i varje läge, vann kamperna och till slut också matchen.
Mot Vita Hästen var spelet jämnare, men även där vann motståndaren det fysiska spelet.
Om en fysisk forward räcker är svårt att säga, kanske behövs flera. Men en tung pjäs som kan hjälpa laget att vinna fler kamper över hela isen skulle ge de skickliga spelarna större utrymme.
Grästorp – en ledartyp
Grästorp har fått en tung start med förluster mot Grums och Tyringe.
2–4 och 1–7 är inga smickrande siffror, särskilt inte mot lag man rimligen borde kunna ha bakom sig.
Det är samtidigt något förvånande. Grästorp har många skickliga spelare, särskilt på backsidan, och en rutinerad tränare i Andreas Appelgren som brukar få bra ordning på sina lag.
Ändå har det sett riktigt illa ut, inte minst i raset mot Tyringe.
Det som saknas är någon som kliver fram när matchbilden börjar gå åt fel håll. En spelare som tar tag i situationen, spelar rejält, strider hårt och visar vägen.
Någon som också kan ryta till i båset när prestationen inte håller.
Någon självklar sådan ledare är svår att hitta i dagens lagbygge, och det skulle kunna vara en del av förklaringen till de bleka insatserna.
Troja – en kreatör
Resultatmässigt har Troja fått en helt okej start. Laget besegrade Tingsryd med 5–2 och föll därefter mot Tranås med 2–4.
Men efter att ha sett båda matcherna finns ett tydligt mönster.
Troja är dominant i det fysiska spelet och har fått en dimension som laget inte haft på samma sätt tidigare. Mot Tingsryd manglade man stundtals över motståndarna.
Problemet är kreativiteten.
Mot Tingsryd vann Troja mycket på att tvinga fram misstag, men det egna spelet och förmågan att skapa riktigt vassa chanser av egen kraft saknades i perioder.
Mot Tranås blev det ännu tydligare, särskilt i powerplay. Troja hade sju numerära överlägen utan att egentligen skapa särskilt mycket.
Lukas Sjöblom är visserligen en kreatör av rang, men även han hade svårt att få till något riktigt vasst.
Troja har alltså blivit betydligt jobbigare att möta fysiskt. Frågan är om laget har tillräckligt många spelare som kan öppna upp en match när motståndaren inte bjuder på misstagen.
En kreatör till skulle kunna göra Troja mindre beroende av att motståndarna hjälper dem på traven.
Enköping – en ny tränare
Enköping har sitt kanske mest intressanta lagbygge på många år och i princip ett helt nytt lag. Då är det naturligt att det tar tid att få ihop allt.
Men förluster med 2–5 mot Kalix och 2–6 mot Kiruna är ingen bra start.
Visst går det att peka på långa resor och att säsongen är ung, men siffrorna är ändå långt ifrån godkända, särskilt förlusten mot Kiruna.
När det dessutom kommer uppgifter om att laget ännu inte lagt någon större tid på att sätta ett defensivt grundspel växer frågetecknen.
Då handlar frågan inte bara om spelartruppen.
Det blir också relevant att fråga sig om Henrik Björkman verkligen är rätt person att få ordning på laget.
Det är något Enköping behöver få svar på snabbt.
