”Honken” som han kallas i Djurgården är inte superförtjust i media, men Michael Holmqvist välkomnar Hockeynews in på en pratstund. Han är bättre i media än vad han själv ger sig cred för.
Vi går i spelarkorridoren på Hovet och svänger in till AIK-gången, men tar sedan första dörren in till vänster till Djurgårdens juniorers omklädningsrum. Holmqvist går med bestämda steg in i tränarrummet där han själv tidigare var chef. Han blir ett med kontorsstolen och lutar sig tillbaka.
För lite mer än ett år sedan sparkade Djurgården huvudtränaren Johan Garpenlöv. Då var de 16-faldiga svenska mästarna tolva i Hockeyallsvenskan. Kanske rentav all time low.
Assisterande coachen Michael Holmqvist fick ta över. Och det blev succé. Samtidigt en stor förändring i ”Honkens” liv.
Nu var det han som skulle bestämma i båset och stekas i strålkastarskenet.
– Det är klart att det var nånting, jag ska inte säga att det vände upp och ned på det mesta, men det blev väldigt annorlunda mot den roll jag hade innan. Med allt vad det innebär att stå längst fram som huvudtränare för Djurgården, vilket kanske är ett av de större hockeyjobben i Sverige. Det är klart att det var en ruggig skillnad, säger han kolugnt och med distans.
Hur påverkade det dig som människa?
– Om man ser tillbaka på det så är jag jäkligt tacksam för det året för min egen utvecklings skull. Att sätta mig i situationer där jag inte trodde att jag skulle känna mig så bekväm i. Allt vad det innebär med media och de bitarna. Att stå längst fram inför gruppen varje dag. Jag vet att jag har gjort det förr med juniorer, men jag gillar ändå hur jag växte in i det och kände mig trygg på den nivån också. Utvecklingsmässigt för mig själv så tar jag med mig jättemycket från den säsongen.
Från botten till final
Djurgården fick ett lyft nästan från kval till toppen och gick till final mot Brynäs.
Märkte du att folk var nöjda med dig?
– Hmm, ja det är klart. Sedan gjorde vi en resa. Absolut. Vi kände att vi hade en låg energi i vår grupp. Det var liksom spänt och oroligt och de bitarna. Det var det vi försökte ta tag i först och främst istället för att prata om spelet. Det var mer att få vår grupp att fungera tillsammans och få individer att fungera så bra som möjligt för att kunna leverera en bra hockey. Man var mer psykolog än hockeytränare egentligen.
Kunde du tillföra det som saknades?
– Jag tycker ändå det. Jag tycker att vi fick ihop det bra och att vår grupp växte. Ganska snabbt öppnades rummet upp och det började pratas ganska snabbt i rummet med hjälp av öppna frågor. Det var fler än bara (lagkaptenen Marcus) Krüger som började ta för sig och var med och drev gruppen till slut. Jag menar att det var nyckeln till att vi tog oss så långt som vi gjorde. Det var inte nåt system utan det var en grupp som bestämde sig för att göra nånting tillsammans helt enkelt.
Inte långt efter det att Michael Holmqvist blev huvudtränare i Djurgården kunde Hockeynews berätta att klubben ville ha Almtunas succécoach Robert Kimby som ny huvudtränare.
Holmqvist visste att han endast var tänkt som huvudtränare till våren 2024.
– Jag fick reda på ganska, det var säkert bara några dagar efter, jag fick veta det, så det har inte varit nåt konstigt alls. Jag har vetat om det hela tiden, att Robert (Kimby) var klar. Vi hade kontakt, jag kommer inte ihåg vilken månad det var. Vi hade kontakt ganska tidigt, och ett möte.
Holmqvist skulle ingå i den nya tränarstaben precis som Patrik Andersson.
– Jag satt med Niklas (Wikegård), Patrik (Andersson) och Robert och försökte titta in i den här säsongen med vad vi kände saknades. Vad vi kände var bra och vad vi kände att vi kan göra mer av och även på spelartruppen tittade vi.
Var det några spelare som du kunde ringa in och som sedan värvades?
– Nu kommer jag inte ihåg alla vändor, men någon vi fastnade för allihop var Arvid Costmar. Honom fastnade vi för väldigt snabbt i hans driv och sätt att vara. Den typen av människa som han är passar väldigt bra med Djurgårdströja på sig. Så kan jag säga.
Costmar lånades i tolv matcher från Linköping och han blev snabbt en publikfavorit på Hovet.
– Bra ålder. Utvecklingsbar. Vill bli bättre. Lite sur. På rätt sätt. Sedan kommer jag inte ihåg alla turer med dem vi har tagit.
Tränarstaben har kontrakt i två år till 2026.
Och sedan?
– Jag tycker att det är skitkul att jobba med hockey till att börja med. Det är det vi håller på med. Åter igen, jag är ganska färsk på den här nivån. Jag lär mig hela tiden. Bra tycker jag, att få jobba med olika typer av ledare och ta med sig saker och bli bättre själv.
Michael Holmqvist var som spelare med om att vinna SM-guld i Färjestad, ta upp Djurgården i SHL och naturligtvis också i NHL och i VM med Tre Kronor.
Som tränare har det mest varit – Djurgården.
– Om jag ska vara huvudtränare i framtiden nån gång nånstans, eller här, det vet jag inte. Just nu tycker jag att det är jäkligt kul att gå till jobbet varje dag och det räcker för mig. Den resan har jag litat på hela tiden. Jag har aldrig liksom siktat på att jag ska göra nån superkarriär som tränare utan jag är ganska nöjd med hur det har blivit. Och det har hänt genom att jag har tyckt att jag har jäkligt kul på jobbet och jag gillar att utveckla spelare och människor helt enkelt.
Hockeynews har skrivit om att Rögle visat intresse tidigare?
– Ja.
Holmqvist bekräftar intresset.
– Det är klart att det är lag som har hört av sig, så är det. Men jag trivs väldigt bra i Djurgården så det är inga konstigheter egentligen.
Robert Kimby brukar på skämt säga att du låter honom ta de jobbigare besluten nu när du har gått tillbaka som assisterande coach?
– Ja, han tycker det var roligt… Vi sitter i ett rum tillsammans och det är klart att vi pratar. Sedan är Niklas (Wikegård) inblandad i det här också. Det är beslut som tas tillsammans självklart med det som händer och sker. Så det där var nog lite mer skämtsamt.
Ett av de större besluten som Djurgårdens tränarstab, och Niklas Wikegård, har fattat var ju att låta Linus Klasen kliva åt sidan och träna kondition i en månad tio matcher in på säsongen. Då hade han snittat en poäng per match.
Hur såg ni att det var ett drag som behövde göras?
– Ja, hur gick det till? Det var samma sak där. Det var ett gemensamt beslut. Vi kände att vi kunde få ut ännu mer av Linus Klasen. Vi vill ha honom i så bra form som möjligt i slutet av säsongen och tyckte det var ett bra läge att sätta honom i träning.
Klasen bet ihop. Pratade inte med media. Tränade hårt på Hovets is på egen hand och i gymmet. Efter fyra veckors slit är han tillbaka i laget och har levererat tre mål och fyra assist på fyra matcher.
– Så klart, ett jäkligt tufft beslut. Men också även det utvecklande för oss som tränare att våga ta ett sånt beslut. Sedan tror jag att det har landat bra hos Linus. Han har känt själv att han känns kvickare och snabbare. Jag tror det blev jäkligt bra. Sedan fattar vi också att det har varit ruggigt tufft för Linus, att liksom slå om från en typ av livsstil till att helt plötsligt ska jag vara superproffs och noggrann i allt jag gör dygnet runt. Där gäller det att hitta balansen så att det fungerar uppe i skallen också. Annars spelar det ingen roll hur bra tränad du blir om inte ditt huvud fungerar. Det gäller för honom att fortsätta hålla i det här och hitta balansen i det.
Linus Klasen var avstängd mot Almtuna, men är spelklar efter den.
– Jag tror att det här kommer att bli jäkligt bra och jag tror att han är väldigt stolt över sig själv i den resan han har påbörjat. Han känns pigg och glad och driven just nu. Det känns jäkligt bra. Jag känner att det var ett bra beslut.
Sportsligt ansvarige Niklas Wikegård tycker att ni sakta blir bättre och bättre – är det din känsla också?
– Grundmässigt i vad vi lutar oss tillbaka emot i matcher, nu hade vi nån dipp mot Björklöven, men jag tycker att vi har nånting att stå på. Vi är med i princip alla matcher och har en chans att vinna. Det är en bra grund. Sedan fortsätter vi jobba med det så klart. Känslan är att vi har 10-15 procent i det kreativa, i det offensiva, att vi kan kliva fram och bryta ett mönster när det är rätt läge. De bitar som inte är nedskrivna på ett papper utan få individer att ha riktigt höga prestationer när det är match. Där tycker jag att vi har en bit kvar, säger Michael Holmqvist.
