Första kvartsfinalen mellan Modo och AIK var jämn och tuff, och lagen turades om att ha momentum. Då var det inte mycket som skiljde, och Modo vann efter förlängning i en match som kunde slutat åt vilket håll som helst.
Nu, i kvartsfinal två, var det däremot klasskillnad.
Modo satte upp farten och ett slarvigt AIK hängde inte alls med. Hemmalaget höll ett högre tempo och var bättre på allt i den första perioden, vilket fick AIK att se riktigt bleka ut.
Måns Carlssons 1–0 kom efter att AIK-spelare väldigt enkelt förlorat sargdueller och sedan varit långt mellan sig vilket skapade ytor centralt.
2–0 var visserligen slumpmässigt då Viggo Gustafsson skulle passa pucken framåt, men slog den helt galet vilket gav Gerry Fitzgerald möjlighet att spela fram Tyler Kelleher som gavs öppet mål.
Det var olyckligt för Viggo Gustafsson, men det var verkligen inte den enda gången ett AIK-pass blev felriktat. Viggo var olycklig även senare när pucken fastnade på linjedomaren vilket satte AIK-backen i en position som gjorde honom lätt att passera, och Emil Larsson gjorde 4–1.
Stjärnan är ostoppbar
Men misstagen var många den här kvällen hos AIK, som måste höja sig rejält. Några av målen kom kanske olyckligt, men sett till spelet och matchen som helhet var man inte förtjänta av att få med sig något här.
AIK har visat de här bottennivåerna förut under säsongen, då man inte klarar vare sig att spela passningar på bladet eller ta emot pucken. AIK:s spel med pucken var under all kritik i den första perioden samtidigt som Modo givetvis ska ha beröm för hur de stressar fram misstagen med sitt höga tempo.
Kan Modo hålla den här nivån i fortsättningen kommer AIK få svårt att rå på dem. Framförallt måste AIK få stopp på Tyler Kelleher, som flyger fram i sin nya kedja med Fitzgerald och Carlsson.
Han skulle göra två mål även den här kvällen, och han tycks vara glödhet just nu – och svår att stoppa. Felpassningen till 2–0 är svår att taktiskt plocka bort, och hans 5–1 var ett skott från blålinjen som letade sig in förbi Victor Brattström som liksom hela laget inte hade sin bästa dag.
Modo har kopplat ett hårt grepp om kvartsfinalen efter sina två hemmasegrar, och nu har man sex raka vinster mot AIK den här säsongen.
Tre raker som talar för AIK
Om det finns något som talar för AIK?
Jodå, jag kan hitta tre saker.
Dels att AIK nu får spela på Hovet, som kan bli en faktor om AIK-publiken sluter upp på fredag i match tre.
Dels att man faktiskt hade en bra period i den här matchen, som man kanske kan peka på i sin analys efteråt.
Man kastade om i två backpar och två kedjor och kom in i matchen. Man hittade tillbaka till två kedjor som fungerat tidigare – Pooley–Ljungman–Blomstrand samt Nord–Muzito-Bagenda–Rudslätt.
Där fick man stopp på Modos frenesi och förde spelet. Simon Åkerström stod för ett briljant förarbete till Oscar Nords 2–1 i powerplay, och sedan visade man mer självklarhet i spelet fem mot fem, från att man varit trevande, som att alla väntade på att någon annan ska ta kommandot. AIK var på gång och Modo hade inte skapat något på ett tag när Victor Brattström släppte in ett höstlöv från August Berg till 3–1.
Jag utgår från att AIK fortsätter med de här formationerna i match tre, och kan man få in Oliver Johansson i matchdugligt skick kanske han åtminstone kan bidra med lite secondary scoring som AIK är i stort behov av. Kedjan med Magnusson–Björk–Bengtsson får inte mycket uträttat alls.
Sett till bredden är det också klar fördel Modo så här långt.
Den tredje faktorn som talar för AIK, då? Det är att Modo visat sig kunna vara lika ojämna och hitta bottennivåer i tid och otid. De har haft väldigt svårt att göra tre bra matcher i rad.
Men all press är på AIK nu – vinner de inte match tre på fredag, då har jag svårt att se vad som ska göra att de vänder 0–3 i matcher.
Utan honom – då blir det svårt
Tungt för Nybro i kvällens andra kvartsfinal. Där gjorde man det rätt bra i långa stunder, och hade ledningen efter en ny snygg straff av Oscar Nordin.
BIK kvitterade, men matchen var jämn och oviss. Då drabbades målvakten Tex Williamsson av en ny skada, den tredje den här säsongen, och tvingades bryta.
Hugo Hävelid kom in, och när han snart släppte in 2–1 var det som att luften gick ur Nybro.
2–0 i matcher för BIK, och jag har tidigare lyft fram Williamsson som en nyckelfaktor om Nybro ska kunna sno några matcher av topplaget BIK. Williamsson har visat fin form och i sina bästa stunder är han en toppmålvakt.
Om han missar några matcher nu, då tror jag att Nybro får väldigt svårt att vinna några matcher i den här kvartsfinalen.
