Södertälje kunde till slut presentera det som man väntat på i några veckor nu – Patrik Zackrisson blir lagets förstecenter nästa säsong. 38-åringen må visserligen vara just 38, men han var ändå en av Leksands bästa spelare den gångna säsongen.
Lagkapten, 21 poäng och en drivande kraft i ett Leksand som borde ha gått till slutspel men lyckades sumpa det på slutspurten. En spelare som LIF ville ha kvar men där det på något sätt skar sig i förhandlingarna.
Han kommer nu till Hockeyallsvenskan och spetsar till inte bara SSK, utan också toppstriden och kampen om SHL-platsen. SSK får en center som spelat på absolut högsta nivå i Europa och som visserligen är på slutet av sin karriär men ändå blir en general, en ledare och en nyckelspelare i ett SHL-satsande lag.
Emil Georgsson jämför Zackrisson och den betydelse han kan ha för SSK med den som Marcus Krüger spelat för Djurgården de senaste åren. Den där oerhört viktiga centern som alltid är bra, går in och tar tekningar i viktiga lägen och som visar vägen i avgörande situationer. Meritmässigt är Krüger givetvis på en egen nivå med sin NHL-erfarenhet och Stanley cup-titlar, men jag kan ändå förstå jämförelsen.
En skillnad är förstås klubbhjärtat. Krüger är djurgårdare in i själen och hans hunger och längtan efter att ta DIF till SHL gick att känna av. Den syntes i ögonen på honom, den hördes på rösten och den märktes av när han var på isen.
Zackrisson går kanske inte att jämföra helt med Marcus Krüger, men SSK får in en oerhört rutinerad spelare som varit med om det mesta och som passar in perfekt i den satta grundidén med en stark back- och centersida.
Backsidan har man också, den är på papperet till och med starkare nu jämfört med tidigare. Skadorna som nyckelspelarna Daniel Norbe och Roope Laavainen drabbats av är till viss del oroande, men Norbe väntas tillbaka till seriepremiären och Laavainen en månad senare. I övrigt har man även där väldigt rutinerade spelare med Niklas Arell och Jonas Ahnelöv.
Det som är frågetecknen i SSK är målvaktssidan där 23-årige Oliver Håkanson får ses som oprövad som förstemålvakt över en hel säsong, och har fått fem år yngre Love Härenstam som backup. Hade man säkrat sin budget tidigare hade man kanske inte tappat Frans Tuohimaa till Björklöven som nu blev fallet. Samtidigt var tanken hela tiden att Håkanson skulle ta över under andra året på hans kontrakt. Det känns vågat.
Vågat känns det även med Andreas Johansson som huvudtränare. Man väljer aktivt att gå en lite annan väg på tränarsidan – i samråd med flera spelare i truppen som också kände att det kunde vara bra med en ny röst, utan att det för den sakens skull var något fel på Magnus Bogren.
Där har vi två modiga val som SSK gjort, som i efterhand kommer definiera lagets säsong 25/26.
Racet mot SHL trappas upp och vi har återigen en profilstark och rafflade serie att se fram emot.
Modo med en rad stjärnvärvningar, Björklöven som fortsätter satsa med stärkt defensiv, BIK Karlskoga som ser lika starkt ut som vanligt, AIK som ser ut att få ett riktigt starkt taktiskt drillat kollektiv, Oskarshamn med spännande potential, Kalmar på frammarsch och ett Mora som till slut på nytt har byggt ett kompetent lag som inte kan räknas bort.
Där har vi åtta lag som jag ser som möjliga SHL-kandidater här och nu.
Då har jag inte nämnt Nybro och Västerås som båda vill ha revansch och hoppas få ut mer per satsad krona jämfört med förut.
Hockeyallsvenskan blir återigen glödhet och Patrik Zackrisson är den senaste profilen som bidrar till det.
