Han börjar på plus nu
Det är såklart mycket fokus på nyförvärven i träningsmatcherna, det är de spelarna man är mest nyfiken på och vet minst om, så det är naturligt. Men man får inte glömma spelare som kommit in i SHL för ett år sedan och nu kan ha blivit varma i kläderna i den här miljön till år två.
Jag var en av dem som trodde stenhårt på Kieffer Bellows-värvningen när Brynäs gjorde den, och i slutändan var han väl ändå godkänd med 15+15 över 52 omgångar. Det ska bli intressant att se vad 28-åringen kan göra 26/27.
Hans kedja med Jaret Anderson-Dolan och Julien Gauthier är även den intressant. Det är tre spelare med lite olika egenskaper, rivighet, fart, finess och storlek. Och framförallt Bellows startar på plus nu tror jag, jämfört med för ett år sedan, då han som den skytt och måltjuv han är kan ha lärt sig bättre nu var han ska vara och var ytorna finns.
Utan att sväva iväg över en match och prestation mot ett lag från Hockeyallsvenskan, som Leksand trots allt är, så fanns det situationer när de alla visade vad de kan.
Gauthier ser ut att ha den längsta startsträckan, och det är inte så konstigt. Den långe, store men också snabbe forwarden har definitivt egenskaper som man kan se funka i SHL. Samtidigt är just tajmingen i spelet avgörande för en sån spelare och den tar tid att hitta. Det är också en spelare som ser väldigt utpräglat offensiv ut.
Då blir det förmodligen lättare för Anderson-Dolan att bli en bidragande faktor direkt. En mångsidig forward som ser ut att vara stark i båda riktningarna och kan ta vilken roll som helst, offensivt som defensivt. Och kanske just därför kan han bli perfekt komplement till de två mer offensiva Bellows och Gauthier.
Brynäs svagaste lagdel
En annan intressant fråga i Brynäs är vem som blir förstemålvakt den här säsongen. Erik Källgren vaktade målet nu och har höga toppar, men har haft svårt att hitta dem konsekvent under sin tid i Gävleklubben. Nu kunde han inte lastas för det insläppta målet, men får förmodligen lära sig att Axel Rindell kan vara lite för aggressiv i sitt försvarsspel i egen zon. Men Källgren spred också lite lösa puckar kring sig, vilket inte inger någon trygghet.
Magnus Chrona är utmanaren som också har frågetecken kring sig efter åren i AHL, men som hunnit visa lite vad han går för i träningsmatcherna. Det är naturligt att Källgren är etta inför säsongen, men kampen om förstaspaden känns vidöppen. Och kanske är det inte till det positiva, för målvaktssidan är den svagaste i Brynäs på papperet och behöver få en lösning under hösten, om drömmarna ska kunna besannas om SM-guld med Calle Järnkrok tillbaka.
Som ett lyxigt nyförvärv
Roligt är också att se Christian Djoos tillbaka på isen. Han blir som ett nyförvärv med tanke på hur lite han kunnat spela de senaste åren, men nu ser han rapp och fin ut, hänger med upp i anfallen och vill skapa saker. Återigen, det är bara försäsong och träningsmatcher, i SHL blir det en annan sak, men i grunden är 32-åringen en riktigt bra back som många hade gett upp hoppet om.
Det hoppet har nu väckts till liv igen och i denna upplaga av Brynäs kan han spela utan press, där andra förväntas ha de stora rollerna. Christian Djoos som en breddspelare, det är lyxigt det.
Leksand imponerar igen
Leksand är det lag jag sett mest av på försäsongen i matchväg, och jag gillar det jag ser varje gång. Det är ett lag byggt med en stark grund, bra backsida och bra centrar, och jag har berömt de unga spelarna flera gånger förut, liksom nyförvärven där alla har fått en bra start på tiden i LIF.
Nu stod man upp riktigt bra mot Brynäs, och det har man gjort tidigare mot SHL-motstånd också. Att matcha mot lag från en högre nivå brukar lyftas fram som något negativt, men för Leksand nu ser det ut att visa att man håller en hög nivå, eftersom man också kan bita ifrån och få möjlighet att äga spelet en del själva.
Ett helt annat läge
Om Brynäs har frågetecken kring målvaktssidan, är det raka motsatsen i Leksand.
LIF har en av ligans bästa målvakter i Marcus Gidlöf, och vi har fått se talangen Viggo Tamm imponera tidigare under försäsongen. Nu var det dags för comeback för Robin Christoffersson, och även om han inte kom åt returen lite retligt på Brynäs tredje mål, så stod han också för en del stabila ingripanden och bland annat en suverän räddning på ett två mot noll-läge där Anderson-Dolan stoppades.
Målvaktskampen är inte lika jämn på papperet här som i Brynäs, enligt mig, men Christoffersson visade i Vimmerby att han är en bra HA-målvakt och Leksand har definitivt ett starkt målvaktspar. Eller trio.
