Björklöven tog hem final ett.
Målmässigt jämnt och spännande in i det sista. Men många av tankarna inför matchserien förstärktes av den här matchen.
Jag har tänkt sagt tidigare att jag inte tror att det spelar någon roll vilket lag Björklöven får möta i final, man kan mycket väl svepa det laget oavsett om det är Bofors eller Modo.
Den känslan består även efter detta.
BIK fick en jättechans att vinna match ett – inte mindre än sju tillfällen i powerplay.
Resultatet blev ett mål framåt, ett par ramträffar och ett insläppt mål. Dessutom avslutande målet i tom kasse.
Där hade Bofors verkligen behövt kapitalisera. Kommer de få en liknande chans igen i den här matchserien?
Istället stärktes Björklöven av ett fortsatt aggressivt och lyckat boxplay. Men de kommer naturligtvis prata ännu mer om disciplinen fortsättningsvis och försöka skruva ner mängden utvisningar.
Man fick även två mål av Oscar Tellström, hans två första i slutspelet. Dessutom gjorde Daniel Brodin mål i powerplay – han fortsätter kliva fram som slutspelskung.
Mål för tredje matchen i rad av 36-åringen, och nånstans spelar han kanske för att förlänga sin karriär med en säsong till i SHL. Fjärdekedjan med honom, Joel Mustonen och Lenni Killinen tror jag inte skulle göra bort sig i SHL, om Löven går upp.
När matchen spelades i fem mot fem var det inget snack om saken – då hade BIK väldigt svårt att rubba motståndet.
Fortsätter Löven så, och lyckas ta bort en stor del av utvisningarna, då har jag svårt att se vad som ska bli Bofors väg in. Då kan den här matchserien bli en kort historia.
