Leksands IF lade ut ett pressmeddelande.
Det var inte vilket pressmeddelande som helst.
Läsningen är på en sån nivå att man får svindel.
Klubbens styrelse slutade helt enkelt att lita de siffror man fått rapporterat till sig, och valde att göra en intern revision. Efter den stora förlusten, 13 miljoner back, från förra säsongen har man inte lyckats vända trenden. Dessutom har man upptäckt felaktig bokföring och rapportering, siffror både på kostnads- och intäktssidan som är fel – och vi pratar inte tusenlappar, utan miljoner.
Det är naturligtvis ingen slump att klubbens vd Andreas Hedbom nyligen valde att lämna sitt uppdrag och trots sex månaders uppsägningstid nöja sig med att gå efter någon vecka.
Supportrarnas oro viftades bort
Toppen på det hela är de omtalade signoff-bonusarna på omkring 30 miljoner kronor som det nu ser ut att saknas täckning för. Detta är något som det talats om kring klubben en längre tid, och väckt frågor från medlemmarna, supportrarna.
Det har funnits en stor oro från alla som följer klubben, då man varit medvetna om vilken stor skuld som finns bokförd och som kan behöva betalas ut vilken vår som helst.
Oro som nu visar sig ha varit helt befogad.
Det handlar rent krasst om löneutbetalningar till utländska spelare som man skjutit upp, helt enligt regelverket, för att kunna betala lägre skatt. Det är lön som de utländska spelarna inte vill ta ut så länge de fortfarande spelar i Sverige, men den dagen de väljer att ta ut pengarna så är det klubbens skyldighet att betala ut dem.
Då måste det finnas pengar undanlagda.
Och det har vd:n stått på årsmöte i somras och svarat betryggande på.
”Vi har medel”, ska han ha svarat på en fråga från numera Hockeynews-medarbetaren Mårthen Bergman på årsmötet.
Även nu, i en intervju med Falu-Kuriren, står Hedbom fast vid att man följt den periodiseringsplan som funnits för att hela tiden lägga undan och undvika en ekonomisk smäll som denna.
Alla med sympatier för Leksands IF får hoppas att det är så. Men efter tisdagens meddelande är det tydligt att något är riktigt fel, och att klubben saknar en stor del av de här pengarna.
Har medvetet mörkat sanningen
Jag vet inte vad som är det värsta i den här historien, själva skulden och hanteringen av ekonomin, eller att man medvetet har undanhållit och mörkat sanningen för supportrar, medlemmar, fans.
Man har till och med valt att snickra till siffrorna så att man i balansräkningen tillgodoräknar sig framtida avdrag för pensionsavsättningar, enligt Falu-Kurirens avslöjande, så att det stora minusresultatet på 13 miljoner visades som ett plusresultat.
Det är kanske inte fel, men det är inte ärligt.
Fler svar lär komma under onsdagen, då klubben meddelat att mer information ska komma om hur illa det är ställt.
Frågan som måste få ett tydligt svar då är hur mycket som faktiskt saknas av pengarna som behövs till signoff-bonusar. Hur mycket har man faktiskt satt undan och har tillgängligt ifall alla de utländska spelarna vill ha sina pengar efter den här säsongen?
Behöver Leksands IF betala ut 30 miljoner kronor då, så är det på samma nivå som hela klubbens egna kapital. Ett kapital som sannolikt inte består till särskilt stor del av faktiska likvida medel, pengar, utan oftast av materiella ting, fastigheter eller liknande.
Så hur mycket behöver Leksands IF få in för att kunna betala sina skulder?
Och hur stor är risken för att elitlicensen ryker?
Det är frågor som alla tusentals supportrar till en av landets mest populära klubbar måste få helt ärliga svar på.
