HANSON: Hockeyvärldarnas krig – de ser ut att vinna

Det är 3–3 i matcher. 

Södertälje och Kalmar har gått en lång och hård kamp, och det var lika jämnt och tätt i match sex som SSK vann med 3–2.

En form av hockeyvärldarnas krig, två olika filosofier som drabbat samman. 

SSK har spelat sin bästa hockey för säsongen och verkligen imponerat i den här matchserien. 

Kalmar har trummat på som de gjort hela säsongen – ett lag som aldrig går att räkna bort, som skapar chanser när man minst anar det och kan göra mål på många olika sätt. 

På många sätt är det logiskt med 3–3 i matcher så här långt. 

Men just nu ser fysiken ut att vinna. 

Saknar fyra nyckelspelare

Kalmar blev av med tre spelare på ett bräde i match fem. Om det är en konsekvens av SSK:s fysiska spel, det kan vi inte veta säkert. 

Men det är inte vilka spelare som helst som saknas. 

Årets back i Hockeyallsvenskan, Peter DiLiberatore. 

En av lagets främsta offensiva spelare, Liam Hawel. 

Och nyttiga backen Scott Walford, som haft mycket istid från och till. 

När dessutom laget saknar sitt alltid lika farliga offensiva hot, poängkungen George Diaco på grund av sjukdom – det är i alla fall den förklaringen jag fått – då blir det naturligtvis svårt att ersätta honom med kort varsel. 

Med det sagt – Kalmar har en väldigt bred trupp och man tog höjd för att kunna drabbas av skador när man breddade truppen på det sättet man gjorde innan deadline. 

De spelare som kommer in har alla gjort det bra den här säsongen – tvåvägsbacken Tobias Aronsson är en personlig favorit, tvåvägscentern Mattias Wigley är en av ligans bästa tekare. Eddie Levin har visat höga nivåer offensivt tidigare – även om han inte är där formmässigt just nu och kanske är den som lidit mest av att truppen breddats upp, då hans istid gått ner. 

Men när Viktor Tuurala efteråt efterfrågar mer kvalitet i passningsspelet, ja då är det någonstans en nivåsänkning som blivit tydlig. 

Kalmar gjorde ett mål i powerplay den här kvällen, men SSK gjorde två – och det blev en avgörande del i matchen. Där har Diaco, Hawel och DiLiberatore alla nyckelroller. 

Någon hade behövt kliva fram. Men de som tog avsluten på slutet när Kalmar forcerade var spelare som Gabriel Olsson och Gustaf Westlund. Inget ont om dem, men de kan inte förväntas göra vad Hawel och Diaco kan, och det är inte de spelare man helst vill sätta upp i skottläge när tiden tickar ner och målvakten är plockad.

Nu avgörs allt i en sjunde match på fredag. 

Då kommer båda lagen behöva all spets de kan få in i truppen, då minsta lilla marginal kan skicka ett lag till semifinal eller på semester.