Färjestad–Växjö 2–4
Mål, Färjestad: Lucas Forsell, August Tornberg.
Mål, Växjö: Hugo Gustafsson, Reid Gardiner, Dennis Rasmussen, Ludvig Nilsson.
En högkvalitativ SHL-match mellan två väl spelande lag, men där Växjö lyckades stänga ner motståndet och ta tre riktigt tunga poäng.
Färjestad tog ledningen men Växjö trummade på med sitt grundspel och jobbade till sig tillräckligt med lägen för att kunna säga att man vann matchen rättvist – även om det också var jämnt spelmässigt och Färjestad hade mer av pucken under stora delar.
En stark defensiv och ett mycket bra boxplay, där man även gjorde mål med en man mindre på isen, blev avgörande när Växjö drog på sig många utvisningar. Färjestad saknade effektivitet och förmågan att luckra upp motståndet.
Här är mina punkter från matchen:
En kommande SM-final?
Växjö fortsätter att imponera och plockade nu en riktigt tung trea i Karlstad.
Men känslan efter detta är att det skulle kunna vara en SM-final senare i vår. Det är två lag med spets och bredd i alla lagdelar och med ett grundspel som syns tydligt. Kanske är ändå Färjestad lite spetsigare offensivt på papperet, men Växjö saknade här också Eemeli Suomi och Otto Koivula, och även backen Elias Rosén – det är tunga avbräck, men det märktes inte i dag.
Färjestad är bra nog på papperet, men det är Växjö också. Jag vet att det är många som haft svårt att placera Växjö inför säsongen i sitt tabelltips, men jag tror vi sett tillräckligt för att kunna hålla dem så pass högt att man kan prata om dem som en kandidat till SM-guldet.
Själv har jag sagt Frölunda från början och kommer inte ändra mig – men jag gillar verkligen det jag ser av Växjö.
Det imponerade mest i Växjö
Jag blev riktigt imponerad av Växjö här, framförallt kanske för hur man spelade i egen zon. Så många rätt beslut och metodiskt samarbete rakt igenom när man ytterst sällan gick bort sig.
Här ska även boxplay inkluderas, där det såg så tryggt ut, och det är ingen nyhet heller – Växjö har 94 i procent i boxplay och nu gjort fler (!) i boxplay än man släppt in.
Besviken – trodde på mer
När Radim Zohorna presenterades av Färjestad blev jag lyrisk. Jag såg framför mig den där tjeckiske landslagsspelaren som man lagt märke till i diverse landslagsturneringar, som spelar med pondus och kraft.
Kanske är det pressplatserna i Löfbergs, som är placerade så rakt ovanifrån att det är nästan omöjligt att se om en spelare är 170 eller 200 cm. Men när man får leta efter en center som är 198 cm lång och 104 kg tung, då är det som inte stämmer (och det är inte min syn).
Jag ska heller inte döma ut Zohornas hela säsong hittills, då jag vet att han fått en del beröm tidigare, men här var han osynlig och hade knappt pucken över huvud taget.
Våras för forwarden – till slut?
Lucas Forsell gjorde mål igen, och det glädjer mig. En forward jag väntat på ska få blomma ut, och kanske är det nu äntligen dags. En spelare som egentligen har allt man kan önska, men som behövt tid och tålamod.
I ett Färjestad som också behöver ungdomlig entusiasm (nåja, han är född 2003 men ändå) så kan Forsell komma in och jaga på de äldre – det kan behövas.
