Eddie Larsson har en lång och framgångsrik karriär bakom sig, med stopp i fem SHL-klubbar och en sväng till Finland.
Han lämnade Leksand våren 2025, sedan dess har det varit tyst kring den rutinerade backen.
Någon ny klubbadress dök aldrig upp och själv har han inte haft något större behov av att berätta varför.
– Media har inte varit en så stor grej i min karriär, det har inte varit så viktigt, säger han.
Nu berättar 35-åringen för Hockeynews att spelarkarriären är över.
– Jag tog ett år och funderade på vad jag skulle göra. Det kröp fram ganska snabbt att jag var klar. Kroppen hade sina skavanker och jag spelade inte på den nivån som jag vill. Så nu har jag landat i det här.
För många elitidrottare blir avskedet från sporten en svår omställning. Att lämna omklädningsrummet, lagkamraterna och vardagen som under så många år varit självklar.
Eddie Larsson beskriver det annorlunda.
– Jag har aldrig varit så fäst vid bara det, hockeyn. Att allt kretsar kring det. Jag känner mig ganska tillfreds och det var ett relativt lätt beslut. Jag har försökt komma tillbaka till ett normalt liv.
Vägen till elithockeyn började hemma i Mariestad och gick vidare genom junioråren i Linköping och Modo, där han fick debutera i högsta serien som 18-åring.
Vann SM-guld med Växjö
Efter två säsonger i Karlskoga tog han 2013 klivet till Växjö.
Där etablerade han sig på allvar och blev svensk mästare med Smålandslaget 2015.
– Det är klart man får med sig mycket erfarenhet och minnen av ett par säsonger i SHL och att vara på olika ställen. Man tar med sig saker från varje klubb. Första steget i SHL-karriären och där jag etablerade mig var i Växjö. Där är SM-guldet såklart stort och en grej jag tar med mig.
Nästa steg blev en återkomst till Linköping 2016, där Larsson växte fram till en ledande spelare, och fick chansen i Tre Kronor.
Därefter följde en säsong i Luleå, ytterligare en i Linköping och spel i finska HIFK innan flytten till Leksand sommaren 2023.
När han blickar tillbaka är han tillfreds även med de delar som inte blev som han hade hoppats.
– Det är ett par misslyckade sejourer. Tiden i Luleå var tufft och jag gå efter ett år. Sen var tiden spännande i Finland. I Leksand var karriären lite på dekis, även om vi hade ett kul slutspel när vi åkte ut mot Frölunda. Jag kände att det var dags där, kroppsligt speciellt.
Hur är det när man känner som elitidrottare att kroppen inte är densamma längre?
– Det är klart att det är tufft. Man är van att ligga på en viss nivå, och när du inte kan det tar det såklart.
Nu finns vardagen hemma i Mariestad.
– Att bo permanent på ett och samma ställe är väldigt skönt och inte något jag kunnat göra förut. Det ger ett lugn.
Helt har han däremot inte lämnat hockeyn.
Larsson har varit med till och från kring en grupp spelare födda 2011 och fick sedan frågan om att träna Mariestads U16-lag. Men någon ambition att göra tränarkarriär finns inte – just nu.
– Tanken just nu är att det är en rolig grej bara. Det lockar inte så mycket just nu med en flytt. Mariestad är en stor hockeystad med mycket roligt man kan hitta på och vi trivs här. Vi får se framöver.
