I samarbete med
DIF-tränaren: ”Man får äta sin egen skit”

Djurgården åkte på ett nytt bottennapp – 0–5-förlust inför 13 950 åskådare i Avicii Arena.
Efteråt pratade Robert Kimby om ett behov av att sänka sina egna förväntningar.
Robert Kimby gratulerade Leksand efteråt, men var kritisk till sitt lag och upprepade på nytt något han sade efter förlusten mot HV71, att hans spelare är ”lite grann våra egna fiender”.
– Jag tycker att vi tar många individuellt dåliga beslut. Jag tycker att de tre första målen de har kommer efter sådana. De kunde ha haft några till i första perioden. Man behöver sätta sig själv i en bättre situation för att vinna hockeymatcher än vad vi har gjort över en period. Och någonstans så kommer det ner lite grann till prestationen, både individuellt och som lag, säger han.
Han fortsätter:
– Samtidigt får vi slita hårt för ingenting. Så vi kan bara konstatera att man får vara bra en period, stoppa upp, äta sin egen skit och sen så, behöver vi göra det bättre.
När han ombeds utveckla sina tankar om felbesluten, säger han:
– Det är klart att det är en del i den situationen som vi är i. Jag ska inte säga att vi är nykomlingar, men vi har haft tuffa matcher på slutet. Och då krävs det lite mer för att ta sig därifrån, säger han.
– Men samtidigt så har det börjat någonstans. Konsten är att ligga där man behöver vara mentalt och de senaste matcherna fallit ifrån lite grann. Så kanske trycka ner sina egna förväntningar för att kunna lyfta spelet framåt.
Skriven av
Andreas har arbetat som sportjournalist sedan 2006, främst som hockeyreporter på Länstidningen i Södertälje men har även varit på Gefle Dagblad/Arbetarbladet, TT och Hockeypuls.se, för vilka han bevakade hockey-VM i Danmark 2018.
Han har även bevakat NHL och JVM i Buffalo samt kommenterat SHL, Hockeyallsvenskan och SDHL för TV4.
Drivet ligger i att berätta nyheter eller skriva nördiga reportage, personliga berättelser eller om stora hockeyfrågor som rör ekonomi, elitlicens, seriesystem och tv-avtal.
Största hockeyminne: ”Arto Blomstens 5–2 i tom kasse i VM-finalen 1992. Jag var 6 år och blev helt fast i hockeyn. Sen finns det många stora ögonblick – OS 2006 var otroligt häftigt, men också att få uppleva VM-guldet 2018 på så nära håll, samt favoritlaget St Louis Blues Stanley cup 2019"

