Ja, tisdagskvällen ägnade jag åt att titta på Björklöven–HV71.
Två lag som på förhand, inklusive av mig, är tippade i den nedre delen av tabellen. Björklöven som sista lag och HV någonstans näst sist eller strax ovanför det där strecket.
Första perioden startade HV med hög frenesi och ett jäkla härligt tryck i skridskoåkningen.
Man har ett gäng chanser innan 1–0 kommer genom Jan Myšák i en lite konstig situation.
Den uppkommer faktiskt genom att Chris DiDomenico i Björklöven tappar pucken vid offensiv blå och det blir en spelvändning.
Lite det man hade fått varningssignaler om från Schweiz när man scoutade honom var just det som inträffade.
1–1 kommer i powerplay genom Robin Kovács, som får en passning från Lucas Ekeståhl Jonsson, efter att DiDomenico spelat upp pucken till Ekeståhl Jonsson.
Ett direktskott från Kovács, som har ett bra skott, men den där skulle Herman Liv ha tagit.
Den går in mellan vänsterarmen och kroppen och där ska det vara stängt, enligt alla målvaktstränare, regler och konster.
2–1 till HV kommer också i powerplay.
Där är det ett riktigt bra spel med Lukas Rousek, Malte Gustafsson och Jonathan Ang.
Det är Rousek som hänger dit den.
Björklöven har svårt att hänga med i det höga tempot. Ingenting verkar bita, men man får ändå ett lite slumpartat mål fram till 2–2.
Det kommer efter ett skott från blålinjen som träffar på Fransson framför mål och ställer Liv.
Skulle han ha tagit Lövens första så var det här omöjligt, för den går inte att läsa överhuvudtaget.
Helt nytt ansikte på matchen
I den andra perioden får matchen ett helt nytt ansikte.
Löven får stopp på HV redan i inledningen av perioden och egentligen hela vägen igenom.
Därmed kommer man också rätt i forecheckingen på ett mycket enklare sätt.
Och det är just genom forecheckingen man får utdelning.
3–2 kommer genom Joel Mustonen efter att Emil Alba gjort ett bra jobb och ätit upp Fransson i kortsargen.
4–2 gör Lucas Ekeståhl Jonsson efter passning från Marcus Nilsson, återigen efter en bra forecheck nere vid kortsargen.
Det kommer efter en felpassning från HV som går rakt upp till Marcus Nilsson, som i sin tur spelar snett inåt bakåt till Ekeståhl Jonsson.
HV har egentligen bara en riktigt bra chans under hela perioden.
Där kommer man två mot en, men Lenni Killinen gör en mycket bra backcheck och stoppar Pavol Regenda från att reducera.
Det var egentligen allt offensivt HV hade i den perioden.
HV får aldrig något riktigt tryck
Tredje perioden blir mycket ställningskrig. Det går lite fram och tillbaka.
Regenda är nära en reducering efter en passning från Justin Kloos.
Med 2.55 kvar tar HV ut Herman Liv och spelar sex mot fem.
Sedan får man en avvaktande utvisning på Albin Lundin. HV tappar inte pucken utan fortsätter spela sex mot fem i stället för sex mot fyra.
Till slut tar Björklöven pucken och Lundin får sätta sig med 1.56 kvar.
HV tar timeout i det läget.
Det finns några halvchanser där i slutet som absolut hade kunnat ramla in.
Men att det skulle gå så långt som till en kvittering? Nej, det trodde jag inte.
Det jag gillar med Löven
En summering av matchen är först och främst att det inte var någon Heponiemi i HV den här matchen.
Hardman fick chansen att komma in i matchspel igen.
I Löven fick vi också se en del förändringar från start.
Löven gör faktiskt två lite slumpartade mål, om man vill kalla dem det. Det finns en del tillfälligheter och lite tur.
Som jag sa: Kovács skott ska inte gå in cch 2–2-pucken, som träffar framför mål och ställer Liv, är också väldigt svår.
Men det är också det som händer när man får avslut mot mål.
Det jag gillar med Löven är faktiskt att jag tycker att de är orädda, eller nästan lite obrydda, i sitt spel, ja de blir i stort sett utspelade – kanske är det hårt att säga så – i den första perioden.
Men:
De kommer ut till den andra, ställer om och har nya tankar med sig och just försvarsspelet i andra och tredje tycker jag är väldigt bra.
Mycket bra, faktiskt.
Jag såg Lövens första match mot Djurgården och där gillade jag också deras försvarsspel.
Det var lugn och ro. Ingen stress.
Hade man möjlighet att kliva ut och sätta press gjorde man det med bra assistans.
Och kunde man inte göra det så stod man bara tätt och kompakt.
Backarna låg väldigt tajt på HV:s forwards i mittzon.
De gånger HV:s backar kunde slå ett uppspel var Lövens backar direkt uppe i ryggen på HV:s forwards.
Då kunde de inte ta emot pucken och åka in i anfallszonen på samma sätt som de gjorde i första perioden.
HV:s backar i egen kortsarg – Fransson, Alsing och framför allt några av dem – tycker jag slarvar väldigt mycket när det kommer forecheck.
Detaljen med Kovács
En sak och detalj jag tycker är lite rolig när man tittar på detaljer är Robin Kovács i powerplay.
I Linköping stod han ofta och hamrade in direktskott.
Han gjorde många mål förra året, så det är inget fel med det.
Men nu sätter han motståndarnas målvakter i en svår situation på ett annat sätt.
Ibland drar han pucken längs isen mot bortre stolpen där Oscar Tellström står.
Det blir väldigt svårt för målvakterna, eftersom de inte kan gå ut lika hårt på Kovács om de inte samtidigt litar på att backarna tar bort passningen.
Det är en spännande liten detalj.
Han står inte bara där och laddar direktskott för att göra mål, utan har även passningen mot bortre stolpen.
Rättvis seger till Björklöven, utan tvekan.
Skönt för dem naturligtvis att få den revanschen efter den tråkiga inledningsmatchen och 0–5-förlusten mot Färjestad.
Nu är de tillbaka på vinnarspåret igen.
