CHALLE: Han får sitt genombrott i Djurgården i år

Challe pekar ut Djurgårdens nästa genombrott

Ytterligare en träningsmatch är avklarad, och i kväll har jag suttit och fluktat på Djurgården mot Brynäs. Två lag som nyligen möttes, då Brynäs vann med 2-1. Idag hade Djurgården ett lite mer ordinarie lag – inte fullt ut, ska man säga – och inte Brynäs heller; man provade lite spelare, gav några yngre chansen.

En första period där Djurgården vann med 2-0. Ganska jämnt spelmässigt, men den som jag tror kommer få ett genombrott i Djurgården i år – som jag sagt tidigare här på Hockeynews – är Theo Stockselius, som kliver fram och bryter, läser spelet väldigt bra.

Han kliver fram, vinner pucken i anfallszon, tar ner den lite på sidan, medan Gustav Lindström går rakt på kassen, får pucken i ombladet och styr in den i mål – och hamnar där själv också, med hjälp av en Brynäs-back. Där ser man lite vad Stockselius kan.

2-0-målet var snyggt också, där Nils Åman nu fick bryta sin poänglöshet. Snyggt framspelat av Sebastian Hartmann i mittzon, Åman får ett friläge, går lite i sidled från höger till vänster och lägger en mellan benen på Chrona i Brynäs-målet.

Järnkrok ska vi prata om, naturligtvis – hans första match tillbaka i Brynäs efter lång tid i NHL. Han var spelsugen och skottvillig, det kunde man ana. Han gick på kanten för övrigt, så inte centern som många kanske tror – men han kan spela på kanten också, det är inget problem alls. Han har alla kvaliteter för att behärska båda positionerna. Man ser i alla fall med Järnkrok att han gillar att ta avslut och kommer snabbt till avslut, vilket han har med sig från NHL, där man har mycket mindre tid på sig och det är trängre på de små rinkarna.

Andra perioden inleds med ett powerplay för Djurgården, där Gunler slarvar lite och hamnar i problem. Det blir friläge för Anderson-Dolan, som blir nedlagd av Josefson och får straff. Han sätter en klockren straff – går in på vänsterkanten, in mot höger, och så pang, en snabb handledare mellan benen på Hellberg. Sebastian Hartmann har fått fina framspelningar. Djurgården gör 3-1 i powerplay, med fint spel. Hartmann står så ofta framför mål och slår in returen på ett bra sätt.

4-1, Henrik Eriksson. Jag tror det var Pettersson eller Salsten som spelade fram – lite svårt att se skillnad på de grabbarna ibland – som vinner en närkamp mot två, bland annat Axel Rindell som är andreback. Jag vet inte vad Axel gör, han bara försvinner bort. Och om det är Pettersson eller Salsten så spelar han in till Henk, som står helt fri framför mål och drar en direkt i borthörnet bakom Chrona. Så 4-1 efter två perioder.

Tredje perioden var inte så mycket mer än att Brynäs höjde tempot, verkade lite mer intresserade. Men återigen sökte man det perfekta avslutet. Axel Jonsson Fjällby hade ett jätteroligt läge men skulle leta en pass istället, där han var mitt i slottet och kunde ha skjutit. Som ett exempel – han var inte den enda syndaren, det var mycket sånt i Brynäs den här kvällen. Störst problem hade man när Brynäs vände spelet i djupled från egen zon, när Djurgården fått ner pucken och inte riktigt fick fäste i forecheckingen. Då kom långa passningar, och Djurgården blev väldigt utdragna när Brynäs-kedjan inte gick hela vägen ner – när backarna hade gott om tid.

Några saker från Djurgården: lite nytt styrspel när motståndarna forecheckar, lite annorlunda än förra året – man försöker spela sig mer ur egen zon. Man hade lite av de gamla Kimby-varianterna som man körde i Almtuna, när man spelade in pucken framför mål där det ska finnas en spelare. Man var också aggressivare i sin penalty killing än förra säsongen.

Brynäs då: en fin teckningsvariant i första perioden som Djurgården gick på, dock utan mål, men varianten var väldigt snygg. Bra kedja där – Silfverberg, Larsson och Järnkrok hade bra snurr i powerplay och ville söka genomspel, hade flera bra chanser, men Hellberg räddade. Men jag tycker det var slarvigt spel i egen zon, bland annat vid 4-1-målet och många andra tillfällen. Där var man lite väl naiv i spelet från Brynäs, just från bakplan.

Djurgården spelade med ungdomsspelaren Hampus Zirath, som jag tycker gjorde en kanoninsats. Jättekul att se – håller i pucken, skapar grejer, fräck trots sin brist på storlek, och hanterar pucken på ett väldigt bra sätt. Det var också positivt att se. Ja, det var väl det jag hade att säga om Djurgården–Brynäs 4-1.