De som ska leda sviker
Det börjar kanske bli tjatigt nu, men Peter Cehlarik har verkligen ingenting att bidra med längre. Hans bett i skridskoåkningen är obefintligt, och en kompis messade: ”Vad har hänt med Cehlariks skridskoåkning? Tror nästan jag kan åka ikapp honom.” Detta efter att kaptenen slarvat bort ett friläge då Brian Cooper utan problem kom ikapp. Jag undrar om han verkligen är helt skadefri – det ser inte så ut när det gäller tempo, acceleration och liknande.
I andra änden underpresterar Matt Caito rejält. Han är just nu den skakigaste av backarna och krånglar till det i var och varannan situation. Han tar dessutom en oförklarligt dum utvisning som leder till att Växjö dödar matchen.
Tinus Luc Koblar
Det största glädjeämnet på en annars trubbig forwardssida är utan tvekan Tinus Luc Koblar. I Arvid Eljas frånvaro fick norrmannen kliva in som center – och det är nog där han ska spela, va? Stark, klok, kreativ och med en pondus som är anmärkningsvärd för en spelare i hans ålder. Han fick med all rätt chansen när Leksand plockade målvakten i slutet, och i min bok ska han in i förstakedjan på Vejdemos plats.
Gud vad man saknar Elvenes
En Lucas Elvenes i form – herregud, vilken hockeyspelare han är. Han glider runt som om det vore allmänhetens åkning och behandlar pucken som om den vore mjuk som bomull. En otrolig playmaker som själv styr tempot i matcherna. Två Elvenes, två Linkan och resten Luc Koblars – så har du en perfekt forwardsuppsättning.
Och tänk vad enkelt powerplay kan vara. Ställ upp fem passningskickliga gubbar och låt pucken gå runt medan motståndarna jagar ihjäl sig. Det behövs ingen rörelse, inga platsbyten, ingenting.
Wiktor Nilssons debut
Det var snabba ryck för nyförvärvet från Frölunda, som fick spela i en namnlös tröja med nummer elva. Han fick för dagen bästa möjliga omgivning där Luc Koblar och Kaderli banade väg och gjorde Nilssons debut enkel. Det kommer ta ett tag innan han är helt inne i tempot, men jag tycker mig ändå skönja att det finns mycket bra att bygga på där. Spännande!
Superbackparet
Leksand stod för en mycket bra defensiv insats och tillät bara Växjö att avfyra sju skott under de två sista perioderna. Alexander Lundqvist och Fred Nilsson är spelarna som leder spelet i egen zon, och de två har varit lagets bästa backar så här långt. ”Lunkan” är ett monster i egen zon och sätter knappt en skridsko fel. Det luktar Tre Kronor om Leksands nummer sex.