Dags att sära på Cehlarik och Elvenes?
Cehlarik-Vejdemo-Elvenes har varit en kedja som varit Leksands genomgående bästa sett över längre tid. Men det har gått lite troll i grejerna och senaste matcherna har det testats nytt. Östman har ibland tagit plats mellan Cehlarik och Elvenes (så även mot Malmö). Jag vet att Cehlarik och Elvenes gillar att spela med varandra och förstår att det är naturligt att byta ut centern, men det hade varit kul att se vad Elvenes och Veronneau kan åstadkomma tillsammans. Feelingen är att de tänker hockey rätt likt och Elvenes finess och spelsinne borde kunan fungera utmärkt med Veronneaus speed och förmåga att sticka i luckor.
Hellsten utmanar Gidlöf
Efter två succématcher av Marcus Gidlöf så fick Jakob Hellsten chansen igen. Ett på förhand smart beslut tycker jag, då Gidlöf gått igenom mycket i form av press och uppmärksamhet senaste veckan. Beslutet skulle också visa sig vara bra i efterhand. Hellsten uppträdde lika lugnt som sin målvaktskollega gjort och bjöd dessutom på några matchavgörande räddningar. Och när han inte va där så fick han hjälp av Leksandssonen Fredrik Händemark som missade helt öppet mål från en halvmeter. I slutsekunderna stod han för ytterligare en kandidat till ”årets räddning” och såg till att hålla sin första SHL-nolla.
Malmös bortdömda mål
Det är möjlgit att det finns någon vinkel som visar det bättre än de jag bjöds på i arenan, men i min bok är det trams att sånt blir bortdömt. Hellsten reagerade inte ens på att det skulle hänt något.
Känslor
Leksands hemmamatcher har varit svala, till viss del prestationsmässigt men framför allt publikmässigt. Nu var det slutsålt (dock inte fullt i hallen) och några gånger under matchen hängde även sittplats med och skapade bra tryck . Förhoppningsvis blir det annat mot Frölunda, Färjestad och Brynäs. Men det som bidrog en del i denna matchen var att det, åtminstone i andra halvan, hettade till flera gånger. Tjafs efter avblåsningar, lite brottningsmatcher och spelare som stod upp för varandra. Det blir ofta för snällt nuförtiden, särskilt när man spelar så disciplinerat som LIF gjort senaste matcherna. Det var gött att se lite bråk.
Hur viktigt är power play?
Det känns som att det är bättre att ha ett bra power play och ett mindre bra 5 vs 5-spel än tvärtom. HV71 bevisade väl motsatsen när de kom sist i SHL trots bäst PP av alla för några säsonger till, eller så var det undantaget som snarare talar för min känsla. Leksand hade strul i andra perioden och Malmö hade en puck inne (kommer aldrig förstå att såna mål döms bort). Men så hade Malmö plötsligt för många gubbar på isen, fick en tvåa och så satt pucken i nät bakom Langhammer.
