E4-derby eller klassåterträff?
Allt var som upplagt för en riktigt tänd-stämning i Husqvarna Garden. Allt skulle finnas på plats. Rivaliteten som funnits sedan 2008 främst. Samt att man är tabellkonkurenter i högsta grad där båda är involverade i kvalsnacket. Bara en sådan sak som att behöva stå ute i kylan i 30 minuter för att köa sig igenom alla säkerhetskontroller påminner en om hur mycket detta rivalitet betyder för båda lagen.
Det enda som saknades var en lördagsmatch med lite löslediga småbarns-pappor som fått lov att ta ledigt i några timmar för att släppa ut vardagsfristrationen i ett livsviktigt E4:a derby.
Men det blev aldrig riktigt den där stämningen som det brukar bli i såväl Husqvarna Garden som SAAB Arena. Stämningen från början kickade inte igång som den brukar. Det kan bero på att nästan halva arenan var ute och frös bland alla säkerhetskontroller och missade starten. Men även att spelarna på isen kändes mer fokuserade på att vinna 3 poäng än att vinna ”kampen” i matchen eller framförallt rivaliteten. Varje aktion där spelare kunde ha smällt på eller gruffat efter avblåsningar var mer eller mindre icke existerande. Denna match fick till och med spelare som William Ignberg Nilsson och Robin Kovacs att se ut som hockeyns version av Stefan Schwarz. Det vill säga premiera ett bra spel i det tysta och inte alldeles för mycket väsen.
Nej detta är ett E4-derby ingen kommer minnas för stämningen och rivaliteten som kom till liv. Men det skulle kunna bli ihågkommet som E4-derbyt som banade vägen eller fastställde platsen i kvalet för ett av lagen.
Spelet i egen zon…
HV71 kom ut stabilt i första perioden kopplade ett ganska tydligt kommando i matchen. Med kommando menas inte att man totaldominerade spelet. Absolut var HV71 effektiva med sin 3-0 ledning, men Linköping var absolut med i matchen spelmässigt. Kommandot speglas däremot genom hur HV71 ändå verkade ha kontroll på Linköping i första perioden. Med en 3-0 ledning i ryggen såg man ut att kunna stänga den här matchen inför andra perioden som varit en starkare period för HV71 senaste tiden. Men så blev det ej..
3-2 var ställningen efter andra perioden. Men så som HV71 spelade med pucken i egen zon här så hade 3-3 varit minst sagt rättvist. Linköping saknade inte chanser som var resultatet av långsamt pucktempo, långsamma beslut, sätter varandra i dåliga situationer. Men det som var mest slående var hur små man var rent fysiskt mot Linköping. Det går knappt att få ihop en hel hand på antalet närkamper man vann i den andra perioden. Så länge Linköping höll puckarna utmed sargerna så var man så gott som konstant vinnare av pucken över hela banan. Tre skott på mål kunde jag räkna det till för HV71. Det är inte ett underlag som över tid genererar varken mål eller momentum i en så viktig period.
Det är starkt att vinna den matchen efter ett tappat 3-0 och 4-3 övertag. Men samtidigt är det lika svagt att tappa den ledningen som man gav sig själva, framförallt genom en väldigt tafatt andra period..
Starkt behov!
Den här segern betyder mycket på väldigt många sätt. Psykologiskt att vara med i matcher när man stora delar kämpar med viktiga delar i spelet. Vinna mot viktigaste motståndet. Samt att man kryper sakta uppåt mot säker mark. Men frågan är hur mycket HV:s 1 och 2 poängare kommer avlöna sig. Kanske de till och med kan komma att kosta HV71? Fyra missade straffar mot Skellefteå, en kostsam utvisning i övertid mot Malmö och en tappad 3-0 ledning på Linköping ikväll. Där har vi tre kostsamma poäng som “om” man hade haft på sin egen sida, hade inneburit att man legat på samma poäng som Örebro med bara sämre målskillnad. Idag räcker alltså inte enbart en vinst mot Örebro. Där har vi skillnaden på kraften och betydelsen i 1/2 poäng gentemot 3 poäng över tid. Vi ska inte kringgå betydelsen av en vinst, utdelningen av Husqvarna hjälmen och tillåtelsen att ta ett andetag med en “grön plutt” i ryggen. Men tiden är HV71:s största fiende idag och det gäller att man bygger på rätt segrar i slutet av säsongen. Det vill säga att man måste se till att låsa in 3-0 ledningar i hockeyns självaste “Fort Knox” och gå vidare till nästa motstånd. Där lyckas man inte idag.
HV lever
Det går ändå inte att sluta beundras av detta laget ändå trots en väldigt kräftgång till säsong. Man blir aldrig helt avsågade från ingenmansland. Man vänder utdömda matcher, man tappar stora ledningar, man spelar bäst mot högre placerade lag och faller framför de sämre placerade lagen. En otrolig påfrestning på psyket hos spelarna som individer och som grupp. Men man är ändå vid liv i allra högsta grad. Det är detta som spelarna måste ta till sig av och pumpa sig fulla med självförtroende genom. Där finns en styrka någonstans att alltid vara med. Absolut är Frölunda och Skellefteå bättre hockeylag på pappret. Men på vissa sätt får man ibland blunda för tabellposition och bara beundras av spelare och hockeylags prestationer att lyckas lyfta i motvind likt örnarna. Sett till hur senaste tiden sett gällande resultat, hot, polisanmälningar, sjukskrivningar, artiklar, krönikor och stöttning. Det finns många anledningar för HV71 att vara distraherade. Men denna grupp har tidigare och får gärna fortsätta bevisa att man bara har en sak i sikte och fokus. SHL 2026/2027.
