Mörkt facit för Blomqvist - HV-skälen som skapar oro

LISTA: HV:s samtliga problem just nu - med Vita Gula Blå:

Anton Blomqvist. Oerhört hårt pressad tränare som har förtvivlat svårt att få sitt lag att vinna matcher. Varit huvudtränare för laget i 63 grundseriematcher i SHL och tagit 64 poäng. Och av dessa 63 matcher har laget förlorat 42. Elitidrotten är brutal där det egentligen går ut på en enda sak. Att vinna. Tiden börjar onekligen rinna ut och frågan är hur länge Blomqvist är kvar som tränare? Verkar dock ha fullt förtroende från…

Björn Liljander. Byggherre med gott renommé som dock glömde addera målskytte och muskler. Nu gäller det att svälja stoltheten och omedelbart göra nödvändiga justeringar. En back och forward måste in i truppen för att bredda och spetsa till bygget. Och att ta ett och annat obekvämt beslut gällande underpresterande spelare.

Centersidan. Har varit det stora sorgebarnet under alltför lång tid. Hela centersidan byttes ut inför säsongen med förhoppningen att få stabilitet och produktion. Resultatet? Rousek, Heponiemi, Johnsen, Lindström har tillsammans stått för tre mål.

Defensiven som läcker. 38 insläppta på elva matcher och därmed tredje sämst i klassen. Det som kan se stabilt ut en period är rena hönsgården i nästa. Och när det är dåligt är det ”proppen ur”. Senast igår när HV släppte fem mål i period två borta mot Skellefteå.

En powerforward måste in. En spelare vars DNA är att driva på kasse och göra det skitiga jobbet framför mål och vara en jobbig jävel för motståndarnas backar. Just nu är Luoto är alldeles för ensam i den rollen. På önskelistan finns dessutom en..

Försvarsgeneral med uppdrag att städa framför mål. Bygger man en backsida där ingen spelare är över 190 cm lång eller väger mer än 90 kilo uppstår problem. Spelet framför eget mål är för svagt då motståndarna allt som oftast vinner returer och dom ”lösa” puckarna.

Gruppen. Vet varje individ sin specifika arbetsbeskrivning? Och finns det några naturliga ledare i det här laget? Vilka tar till orda på träningarna och föregår som gott exempel i den dagliga verksamheten? Tränarstaben kan inte ha som uppgift att väcka laget på varje träning och matchdag.

Haverikommissionen på väg till Jönköping. Ännu en gång. Dom senaste säsongerna har allt bytts ut i Husqvarna Garden; styrelse, tränare, GM och till och med materialare. Inget verkar hjälpa och när varenda sten har vänts ännu en gång kvarstår bara frågan: Vad är fel i HV71?

Ineffektiva. Tiden i anfallszon jämfört med förra säsongen är oändligt mycket bättre. Men tyvärr är ineffektiviteten häpnadsväckande. Det skjuts för sällan och när det väl skjuts träffas inte målet. Och när kampen framför mål ofta förloras blir det mest alibi-avslut.

Juniorerna som försvann (Hugo Pettersson/Herman Träff) och gör succé i allsvenskan. Hugo Pettersson flög fram på försäsongen men när serien väl drog igång var tålamodet kort. ”HP” är de facto truppens bästa skytt och en av få som ser nät istället för pass. Borde återkallas från AIK redan idag.

Kapten Alsing. Ska samla ihop styrkorna och ta ut riktningen. På isen och i omklädningsrummet. Måste hitta tillbaka till spelet från förra säsongen. Har fått sin speltid kraftigt reducerad med tanke på Borgmans och Hanssons inträde. Stundtals sett osäker ut och fått ta för mycket ansvar i det defensiva spelet.

Lassi Lehtinen. Tilltänkt innehavare av förstaspaden som fått en usel start. Ser liten ut i målet och sprider en osäkerhet runt sig. Hur funkar samarbetet med målvaktstränaren Joel Gistedt? I botten av målvaktsligan när det kommer till räddningsprocent. Borde plockats av under den direkt plågsamma insatsen igår.

Mål, mål, mål. Den stora frågan inför säsongen var vem som skulle göra målen den här säsongen. Och det frågetecknet har onekligen inte blivit mindre. Bortsett från Ang och Woods lyser målskyttet helt med sin frånvaro. Två mål på elva matcher ger just nu en tredjeplats i interna skytteligan och i vissa matcher har backen Hugo Fransson känts som det bästa offensiva vapnet.

Niklas Hansson. Prestigevärvningen som kritade på ett treårskontrakt i somras har mycket att bevisa. Ser seg och långsam ut på isen och uppträder vekt i närkampsspelet. Och den på förhand givna rollen i powerplay är redan borta.

Offensiv zon. Där tillbringas en hel del tid. Men det är runt, bekvämt och mer kosmetika än action. Anfallen hamnar ofta i sarghörnen och inspelen och insticken i det farliga området mellan tekningscirklarna är lätträknade.

Powerplay. Långsamt, orörligt och lättläst som en pekbok. Gör om, gör rätt. Upp med pucktempot med direktpass och positionsbyten. Våga skjuta från blå och vinn returer. Och framförallt; utmana boxen.

Quenneville i Örebro. Profil på en spelartyp som HV skriker efter. Användbar i alla spelformer och en förmåga att reta upp motståndarna bara han dyker upp i laguppställningen. Finns det någon Mr Q ledig?

Rousek. Blytung start för den tilltänkta spets-centern. Tjecken har en nolla i målkolumnen och frågan är om en skilsmässa är nära förestående? Ser trög ut och överarbetar situationer då det alltid ska letas pass istället för avslut.

Statistik. Den underliggande statistiken som visar att det stundtals sett ok ut. Men till sist talas det för döva öron när det rabblas fina underliggande siffror om ”offensiv zontid” och ”kontrollerade ingångar”. Det sägs att det finns tre sorters lögn: Lögn, förbannad lögn och statistik. Och när man tittar i tabellen känns just den statistiken som en…lögn.

Tålamod. Ledordet som upprepas likt ett mantra från styrelsen och tränarna. Men hur långt är ett snöre och när är tålamodet slut? Om saker och ting inte blivit bättre från dag 1 ska man åberopa tålamod som den enda sanningen till det bittra slutet?

Utsida. Det ord som använts mest i HV-land (i hård konkurrens med ”process”). I den moderna hockeyn pratas det ofta om att vinna insidan och på så sätt skapa skarpa lägen. Med det sagt är ishockey och till viss del en kampsport. Och dom kamperna har HV förtvivlat svårt att vinna. Om det beror på bristen på hockey-IQ eller något annat får närmsta veckorna utvisa.

”Vifta med era svärd bäst fan ni vill”. Anton Blomqvist brinner. Han jobbar dygnet runt för att lösa upp knutarna men just nu känns det mer som retoriska utlägg och svart bälte i kommunikation. Och senast i veckan skickades en hård verbal salva till laget under en träning. Svaret? Noll och intet.

Winter. Lagets mentala tränare Magnus Winter lär ha att göra närmsta tiden. Det kan ritas pilar, analyseras videoklipp och mätas syreupptagning. Till syvende sist är det vad som finns mellan öronen som avgör om laget kan rädda den sjunkande skutan.

X-faktor efterlyses. Under den jobbiga fjolårssäsongen dök det upp en Mr X med ojämna mellanrum. I december hette han Olof Glifford och stod på huvudet i målet. Och när spelet 5 vs. 5 var uselt tog Henrik Borgström laget på sina axlar och levererade ett PP-spel av högsta klass. Ser ni någon Mr X i den här truppen?

Ytterst ansvariga (styrelsen) svettas. Och inför matchen på torsdag ges supporterna möjlighet att träffa dom ansvariga i entrén. Det lär ställas en och annan fråga om hur verksamheten bedrivs. Och frågan är om styrelsen står stadigt i stormen och alltjämt tror på…processen.

Zzzzzz. Det är dags att vakna nu, HV71. För den tilltagande…

Ångesten bland supportrarna är monumental.

Ännu en…Ödesvecka stundar.