Djurgården har stor nytta av sina äldre spelare och kallas lätt föraktfullt för ”Gubbgården” av många som inte håller på Djurgården. Och de är ju rätt många.
Och visst har spelare som Patrick Thoresen, 41, Linus Klasen, 38, Dick Axelsson, 37 och Marcus Krüger, 34 betytt massor för att Djurgården åtminstone tillfälligt toppar Hockeyallsvenskan.
När Djurgården vann över nykomlingen Vimmerby gjorde dessutom födelsedagsbarnet Tyler Kelleher, 30, comeback på Hovet där han inte spelat sedan den 25 oktober på grund av en höftskada.
Kelleher är ännu inte uppe i samma speed som han var före skadan, men hans finurlighet och målskytte blir guld värt för Djurgården från och med nu. Redan i sin andra match efter att ha varit borta i nästan två månader såg han betydligt piggare ut och mer vältajmad i spelet med pucken.
Och han gjorde ett hattrick i 4–1-vinsten, hade bud på fler mål och ett par av hans passningar var värda ett bättre öde.
På Hovets läktare satt förbundskaptenen för U18-landslaget, Thomas Paananen, och följde matchen noggrant.
– Jag är här för att titta på Eric Nilson och Anton Frondell, sa Paananen.
Djurgården har den här säsongen med 17-årige Frondell som en av 16 forwards. Och hade det inte varit för ett par skador så hade Frondell spelat fler än tio matcher med Djurgården i Hockeyallsvenskan.
– Då kanske han hade spelat junior-VM i Kanada nu. Det är inte omöjligt att han hade varit med där, säger Paananen.
Tillhör världseliten
Frondell tillhör världseliten på U18-nivå. Han är en stortalang och han tippas gå tidigt i sommarens NHL-draft. Men han verkar hur cool som helst med den biten.
I Djurgården får han spela för att han är tillräckligt bra för att tillföra något i Hockeyallsvenskan. Han får rimligt med istid av tränaren Robert Kimby och han får framför allt chans och möjlighet att spela i powerplay. Mot Vimmerby såg han väldigt bekväm ut med tempot, utnyttjade sin tyngd och när den spelskicklige backen Colby Sissons serverade Frondell en vältajmad passning så smällde Frondell in 3–1 med ett direktskott.
Förbundskapten Thomas Paananen sken upp, publiken – de över 8 000 mot nykomlingen Vimmerby – vrålade ut sin lycka och Djurgården fick betalt för att låta en 17-årig forward ta plats bland de stora killarna.
Att jämngamle Eric Nilson samtidigt fick göra hemmadebut på Hovet är en styrka för Djurgården som förening. Som morot för juniorerna släpper A-laget fram spelare underifrån när de är tillräckligt bra och har förtjänat chansen.
Sånt är det bara att älska. Djurgården har haft sex juniorforwards i Hockeyallsvenskan så här långt. Och då ingår trion Frondell, Victor Eklund och Linus Eriksson i A-truppen.
Det finns så klart en affärsmässig sida i det hela och det är de pengar som strömmar in från NHL när spelarna väl skriver på NHL-kontrakt. Och de har varit rätt många de senaste åren. Det ger välbehövliga miljoner i Djurgårdens tunna kassa.
Det var annars en på nytt svårvunnen match mot Vimmerby. Utan Viktor Andréns storspel i målet hade det förmodligen inte blivit tre poäng och serieledning.
Han spelar allt mer stabilt och det liknar tidsmässigt mönstret från förra säsongen då han var som bäst från januari och framåt.
Djurgården har en bred A-lagstrupp, där laget kan vinna utan att både poängkungen Linus Klasen och skyttekungen Dick Axelsson är med. Djurgården har också ett djup på juniorsidan som få kan matcha i svensk hockey. Det är bara att kolla in tabellerna i juniorligorna.
