Presenteras i samarbete med ATG
Det hade gått kanske halva första perioden av Malmömatchen. Noel Gunler tog in pucken i offensiv zon och hittade David Lindquists klubba med millimeterprecision. Han tog ny position centralt mitt i banan, fick tillbaka pucken och blev attackerad av en försvarare.
Tänk dig nu att du är 17 bast. Du spelar din allra första match med laget du följt sedan barnsben, laget som din pappa, din farbror och din pappas kompisar spelat i. Det här är laget som du och dina polare låtsats att ni varit i varenda landhockeybatalj. Du möter plötsligt en spelare som är större, starkare och elakare än några du sett tidigare. I kassen står en målvakt som vunnit dubbla SM-guld samt Calder Cup. På läktarna sitter släktingar och vänner i en folkmassa som är större än någon du sett från isen i Luleå.
Vad skulle du ha valt i den situationen – en passning eller ett skott?
Noel Gunler testade en tunnel.
Han lyckades nu inte, Malmöbacken fick pucken på skridskoskenan av en ren slump, och det bidde inte ens en tumme av situationen. Men trots ett mål, trots ett assist, var det nog just den där situationen som imponerade mest på mig under Noel Gunlers första period SHL-hockey på hemmaplan. Det självförtroende och den självklara jag hör hemma här-attityd som Gunler visade upp gör att jag på fullaste allvar tvivlar på att vi sett en bättre hemmadebut av en Luleåjunior – någonsin.
Med Einar Emanuelsson skadad saknade Thomas ”Bulan” Berglund en högerfattad påläggskalv i sitt powerplay. Tur att fler finns att tillgå. 17-årige Noel Gunler har lekt med motståndet i J20-serien den här säsongen, men ändå – grabben är född 2001. Inte fasen är det alla som klarar omställningen. Klart att vi undrade.
Nu undrar jag mest om Noel Gunler någonsin kommer att spela juniorhockey igen.
Efter första periodens urladdning föll Luleå tillbaka en smula, det är lätt hänt och Malmö lyckades inte omsätta spelövertaget i målchanser. Luleås smått tillbakadragna forecheck gav inte samma utdelning som i sina bästa stunder, men höll ändå gästerna runt sarger och linjer istället för framför eget mål. I tredje perioden blev Luleå bättre, man fick längre anfall och dödade sekunder, minuter tills matchen plötsligt var över. Det hände liksom inte något mer – undantaget ett bortdömt Malmömål – och det är exakt så man vet att Luleå Hockey lyckats till punkt och pricka.
När slutsignalen ljöd stod förvisso flera av de gamla vanliga – eller åtminstone gamla – namnen i målprotokollet: Jack Connolly, Johan Harju. Det vi ska minnas är att den här segern till minst lika stor del grundades av en kedja bestående av backtalangen Nils Lundqvist, allsvenska Piteåfyndet David Lindquist och en 17-årig hemmadebutant. Utan Isac Lundeström, Niklas Olausson, Patrick Cehlin, Austin Farley och Einar Emanuelsson körde Luleå Hockey över serietvåan, seriens bästa defensiv. Det här laget har något speciellt, spelarna bryr sig inte om odds, de sporras av svåra situationer och använder dem som drivmedel.
I dag fick de hjälp av grannens grabb, Noel Gunler, 17 år och orädd. Kom ihåg den här matchen. En vacker dag kommer ni att säga ”jag var där när han gjorde sitt första SHL-mål”.
