Matchen var avgjord.
Bodens Viktor Sandberg ledsnade på Västerås Niclas Lehmann.
Ett rapp.
Ett svandyk.
Och äntligen fick vi lite heta känslor i Hockeyettan.
Jag förespråkar inte fult spel (Sandbergs slashing var i sanning väldigt onödig) och tillhör inte dem som ivrigt orerar om slagsmålens förträfflighet på hockeyrinken. Men jag vill ha tufft spel, psykologisk kamp, spelare som tydligt markerar revir och framförallt, jag vill ha känslor.
När Boden och Västerås tömde bänkarna och mopsade upp sig mot varandra i helgen var det ett uttryck för just det. För känslor. ”Ingen jävel ska komma och trampa på oss här”.
En av fjolårssäsongens mest engagerade drabbningar utspelades mellan Asplöven och Mariestad i playoff 2. En matchserie där det spelades grinigt och på gränsen och där den första matchen slutade med samtliga spelare på isen i våldsam munhuggning och psykologisk kamp.
Man kan tycka vad man vill. Men det är sådant som tänder sporten.
Och det har varit alldeles för dåligt med den varan den här säsongen i Hockeyettan.
Jag skulle rent av vilja påstå att det varit lite lamt, platt och trist.
I en tid där det snarast blivit legio att mesiga backar exempelvis inte står upp för sin målvakt efter tveksamma påkörningar har för många tagit snack om att ”inte dra på sig onödiga utvisningar” på för stort allvar och för få anammat värdet av att stå upp för sig själva och sitt lag.
Känslor som bubblar över engagerar. Spelare som verkligen visar känslor säljer sporten.
Det behöver inte innebära slagsmål eller tömda bänkar, men uttryck för vilja och engagemang är viktigt.
När Sandberg sopade till Lehmann och båda lagen ilsknade till tände det en gnista.
På läktaren stod förtretade fans som förmodligen inte ens har någon närmare koll på var Boden ligger och sjöng om att hata sina motståndare. Efteråt sablade de båda gängens ledare ner på varandra och skapade tidningsrubriker.
Plötsligt steg temperaturen med väldigt många grader.
Dessutom tror jag det var viktigt för
Västerås.
Man satsar tillbaka mot Hockeyallsvenskan med ett på papperet bra lag. Grundspelet har sett lovande ut. Målvakten Marcus Dahlbom har spikat igen. Men det har kanske varit lite snällt. Lite grått. Lite alldagligt.
Nu ilsknade gulsvart till och backarna Kenny Källström och Morgan Hassel stod i främsta ledet i det bråk som uppstod. De är Västerås tuffa backar som måste stå där. Som sände en viktig signal.
Västerås har en dimension till som kommer vara grymt viktig i jakten på ny allsvensk status.
”Ingen jävel ska komma och trampa på oss här”.
Det är just så hockey och Hockeyettan engagerar.
